Axmars tryckeri

Axmars tryckeri var verksamt i Falun 1786–1821 och var Dalarnas första tryckeri. Man tryckte tidningen Fahlu Weckoblad, kungörelser från landshövdingen, grav- och brudskrifter, böcker och skillingtryck.

Pehr Olof Axmar (1759–1816) hade arbetat som sättare hos E.P. Sundqwist i Gävle och varit redaktör för Gefle Weckoblad några år. Han gifte sig med Sundqwists dotter Ulrica och flyttade till Falun. Där fick han tillåtelse av länsstyrelsen att starta ett eget tryckeri, och startade också Fahlu Weckoblad. Tryck med visor, s.k. skillingtryck, kom igång redan de första åren^[1]^[2], och Danielson uppskattar att troligen över 200 olika vistryck gavs ut 1801–1821 (Danielson s. 108f). Det allra mesta trycktes i frakturstil vid denna tid (se Danielson s. 47 Fraktur eller Antikva)

Pehr Olof Axmar avled 1816 och tryckeriet övertogs av hans änka Ulrica Axmar, och sedermera även sonen Johan Adolph Axmar. Sonen hade dock alkoholproblem, och änkan drev tryckeriet i sonens namn till 1821, då tryckeriet efter ekonomiska problem såldes till Johan Jacob Munktell. Johan Adolf Axmars svåra alkoholproblem gjorde att han 1822 i delirium slog ihjäl sin mor och en inneboende äldre kvinna, och han blev för det dömd till döden. Han lär vara den siste som halshöggs på Galgberget utanför Falun 1822 (Rosenqvist s. 9ff).

Referenser

^ Carelius, Olaus Petri (1786). Höns-gummans wisa, som hon söng för sig sjelf, i hönshuse, på herregålen, när sista kalase war. Haner å höner å kycklingar små, spring glättuga &c. Med fortsättning, Aldrig jag tänkte få lefwa den dag, då så skulle gå &c. Sjungas som:: När som ifrån horizonten wår, den solen klar &c. =Anon.= Fahlun, tryckte hos Pehr Ol. Axmar, 1786.. Falun. Libris 2438473
^ Trenne öfwer måttan wackra och upbyggeliga andeliga sånger, den första: En herrdag i högden är blefwen besluten &c. Sjunges som: Nu kan jag wäl säga min lycka är föga &c. Den andra: Gudeliga tankar, öfwer wår dyra salighets ordning. Sjunges som: O! Lifsens ljus wår Jesu kär &c. Den tredje: Är en dagelig bönesång. Min Gud hur kan jag nogsamt prisa &c. Sjunges som: Min själ och sinne låt &c. Fahlun, tryckte hos P. O. Axmar, 1787.. 1787. Libris 17448284

Vidare läsning

Danielson, Eva (2019). Skillingtryckarna: skillingtrycksproducenter under det långa 1800-talet. Meddelanden från Svenskt visarkiv, 0081-9832 ; 53. Stockholm: Svenskt visarkiv/Musikverket. Libris frf35t95chxpphkf. ISBN 9789188957276

Lundell, Patrik (2002). Pressen i provinsen: från medborgerliga samtal till modern opinionsbildning 1750-1850. Lund: Nordic Academic Press. Libris 8814678. ISBN 9189116453

Rosenqvist, Claes (2013). Gruvstadens nöjen: teater och underhållning i Falun 1786-1828. Falu kulturnämnds skriftserie, 0284-5261 ; 32. Falun: Kultur- och ungdomsförvaltningen, Falu kommun. Libris 14071867. ISBN 9789198069006

Östberg, Axel (1954). De första tidningsmännen i Falun. [Falun]. Libris 2453175

[1] Carelius, Olaus Petri (1786). Höns-gummans wisa, som hon söng för sig sjelf, i hönshuse, på herregålen, när sista kalase war. Haner å höner å kycklingar små, spring glättuga &c. Med fortsättning, Aldrig jag tänkte få lefwa den dag, då så skulle gå &c. Sjungas som:: När som ifrån horizonten wår, den solen klar &c. =Anon.= Fahlun, tryckte hos Pehr Ol. Axmar, 1786.. Falun. Libris 2438473

[2] Trenne öfwer måttan wackra och upbyggeliga andeliga sånger, den första: En herrdag i högden är blefwen besluten &c. Sjunges som: Nu kan jag wäl säga min lycka är föga &c. Den andra: Gudeliga tankar, öfwer wår dyra salighets ordning. Sjunges som: O! Lifsens ljus wår Jesu kär &c. Den tredje: Är en dagelig bönesång. Min Gud hur kan jag nogsamt prisa &c. Sjunges som: Min själ och sinne låt &c. Fahlun, tryckte hos P. O. Axmar, 1787.. 1787. Libris 17448284

[1]

[2]