Axinit
Utseende
Axinit | |
Manganaxinit | |
Kategori | Cyklosilikater |
---|---|
Grupp | Astrofyllit |
Strunz klassificering | 9.BD.20 |
Kemisk formel | (Ca,Fe,Mn)3Al2BO3Si4O12OH eller Ca2(Fe,Mn)Al2BSi4O15(OH) |
Färg | Rödaktigt brun till gul. Blå, violett, grå |
Förekomstsätt | Tabellär, kilformade kristaller |
Kristallstruktur | Trikliniskt |
Spaltning | God på {100} |
Brott | Conchoidalt |
Hårdhet (Mohs) | 6,0 – 7,5 |
Glans | Glasaktig |
Refraktion | nα = 1,672-1,693 nβ = 1,677-1,701 nγ = 1,681-1,704 |
Ljusbrytning | Biaxial (-) |
Dubbelbrytning | δ = 0,011 |
Pleokroism | Stark |
Transparens | Genomskinlig till opak |
Streckfärg | Vit |
Specifik vikt | 3,18 - 3,37 |
Referenser | [1][2] |
Axinit är ett brunt till brun-violett eller rödbrunt mineral med den kemiska sammansättningen (Ca,Fe,Mn)3Al2BO3Si4O12OH eller Ca2(Fe,Mn)Al2BSi4O15(OH) (kalcium-aluminium-bor-silikat). Axinit är pyro- och piezoelektriskt.
Axinitgruppen omfattar:
- Axinit-(Fe) eller ferroaxinit, Ca2Fe2+Al2BOSi4O15(OH) järnrik, kryddnejlikabrun, brun, plommonblå, pärlgrå[3]
- Axinit-(Mg) eller magnesioaxinit, Ca2MgAl2BOSi4O15(OH) magnesiumrik, ljusblå till ljusviolett; ljusbrun till ljusrosa[4]
- Axinit-(Mn) eller manganaxinit, Ca2Mn2+Al2BOSi4O15(OH) manganrik, honungsgul, kryddnejlikabrun, brun till blå[5]
- Tinzenit (CaFe2+Mn2+)3Al2BOSi4O15(OH) järn – mangan intermediate, gul, brungul-grön[6]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Axinit hör till det triklina kristallsystemet; spaltningen är god; brottet konkoit (snäckformat); hårdhet 6,5–7; densitet 3,26–3,41. Strecket är vitt; glansen glasig. Brytningsindex 1,68–1,723.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Förekomster av axinit, som är en halvädelsten, finns i Dauphiné, Cornwall, Sachsen, Harz, Sverige och vid Kongsberg i Norge samt på olika ställen i Amerika.[7]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Axinit används ibland som en ädelsten.[8]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Kryddnejlikabruna axinitkristaller till 2,3 cm placerade ovanpå matrisen från West Bor-gropen i Dalnegorsk, Ryssland
-
Kloritiserade bladade kristaller av axinit som bildas på adularia från de schweiziska alperna
-
Tinzenit på kalcit, 4,5 × 3,5 × 3 cm. Wessels gruva, Kalahari manganfält, Norra Kapprovinsen, Sydafrika
-
Manganaxinit (Axinit-(Mn)), med skarpa böjda kristaller till 4 cm. West Bor Pit vid Dalnegorsk, Ryssland
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Axinite, 10 januari 2024..
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Axinite Arkiverad 19 november 2008 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad November 19, 2008. Mineral Galleries
- ^ Axinite. Mindat
- ^ Handbook of Mineralogy: Ferroaxinite
- ^ Handbook of Mineralogy: Magnesioaxinite
- ^ Handbook of Mineralogy: Manganaxinite
- ^ Handbook of Mineralogy: Tinzenite
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ Tables of Gemstone Identification By Roger Dedeyne, Ivo Quintens p.147
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Axinit.
|