Axialtorg
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e8/Norrmalm_1637.jpg/250px-Norrmalm_1637.jpg)
Ett axialtorg består av två avkortade kvarter, som ligger mitt för varandra på vardera sidan av en gata. Gatan bildar en huvudaxel som skär tvärs över torget. Axialtorget delas i två halvor och skjuter in i kvarteren på sidorna.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/59/Axialtorg_princip.jpg/190px-Axialtorg_princip.jpg)
Förebilder till axialtorgen finns redan i de tidigaste av renässansens idealstadsplaner. I Sverige introducerades torgformen av Anders Torstensson, där den tidigaste är den kartskiss för de västra delarna av Norrmalm i Stockholm och kan dateras till 1636 eller början av 1637. Här är torget norr om Beridarebanan, motsvarande dagens Hötorget, ett axialtorg (se Stadsplanering i Stockholm). Senare togs några korta tvärgator bort så att torgets hörn i norr blev slutna. Ett annat exempel för ett ännu idag välbevarat axialtorg i Stockholm är nuvarande Östermalmstorg.
Efter mitten av 1640-talet återfinns axialtorg även hos andra planförfattare som exempelvis Nicodemus Tessin d.ä.:s regleringsplan för Gävle 1646, i planerna för Kalmar där torget ännu är intakt och i stadsplanen för Åbo från 1651 som till stora delar byggde på Torstenssons idéer.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
|