Axel Hadenius
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Karl Axel Gustaf Hadenius, född 10 juli 1945 i Norrköping, död 9 augusti 2021 i Uppsala,[1] var en svensk statsvetare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Axel Hadenius växte upp på familjens gård, Smedby, i Tingstad socken i Östergötland. Han tog studenten vid Norrköpings läroverk och begav sig därefter till Uppsala för att läsa samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Under studietiden var han aktiv inom studentpolitiken, som ordförande i ett av de större partierna (Uppsala Radikala Demokrater, URD) och var under ett år ledamot av studentkårens styrelse. Studierna ledde fram till doktorandutbildning i statsvetenskap, som slutfördes 1976.
Han blev därefter verksam som forskare och lärare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Han blev docent 1979, tillförordnad professor 1983 och fick en egen professur 1990. Under nittiotalet var han prefekt (administrativ chef) vid nämnda institution.
Under flera perioder från åttiotalet och framåt var Axel Hadenius verksam som forskare i USA, vid University of California (Berkeley och Santa Barbara) och vid universitet i mellanvästern (Michigan State University). Från 2006 fram till sin pensionering innehade han en professur i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Han var gift med Kajsa Hadenius och de hade tre barn.[2]
Forskning
[redigera | redigera wikitext]Avhandlingens tema var organisationsutvecklingen, däribland centraliseringen, inom svensk fackföreningsrörelse.[3]
Under 1980-talets första del låg hans fokus på politiskt beslutsfattande, med tillämpning av rationalistisk förklaringsanalys. Hans mest uppmärksammade skrift på detta tema var Spelet om skatten, 1981.[4]
Senare gav han sig in på ett nytt område, internationell demokratisering. Där blev han verksam under lång tid framåt. Intresset riktades mot den så kallade tredje vågen av demokratisering som då skedde runt om i världen. Fokus låg på insamling av massdata som blev till föremål för förklarande analys med statistiska metoder.
Som en del i detta arbete fick han uppdraget att arrangera ett Nobelsymposium rörande demokratiseringen och dess problem. Symposiet hölls i Uppsala 1994 och samlade en stor del av världens ledande demokratiforskare. Ett urval av bidragen utgavs i skriften Democracy’s Victory and Crisis, 1997.[5]
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Democracy and Development. Cambridge University Press, 1992.[6]
- Making civil society work. Promoting democratic development: what can states and donors do? World Development 1996 (med Fredrik Uggla)
- Institutions and Democratic Citizenship. Oxford University Press, 2001.[7]
- Cultural and economic prerequisites of democracy: Reassessing recent evidence. Studies in Comparative International Development, 2005 (med Jan Teorell)
- Pathways from authoritarianism. Journal of Democracy 2007 (med Jan Teorell)
- Democracy and state capacity: exploring a J‐shaped relationship, Governance, 2008 (med Hanna Bäck)
På senare år tog Axel Hadenius upp ett nytt forskningsområde, nämligen den politiska utvecklingen i USA i ett jämförande perspektiv. Det resulterade i två böcker:
- USA - det annorlunda landet, Carlssons, 2011.[8]
- American Exceptionalism Revisited. Palgrave Macmillan, 2015 .[9]
Axel Hadenius studerade även medborgarnas välbefinnande i olika delar av världen. Ett av resultaten var att institutionella förhållanden visade sig ha betydande förklaringskraft. Studien publicerades i:
- Institutional foundations of global wellbeing: democracy, state capacity and social protection, International Political Science, 2020 (med Axel Cronert).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 2008 – Pris vid amerikanska statsvetarförbundets årsmöte för bästa bidrag inom området internationell demokratisering (tillsammans med Jan Teorell).
- 2011 – Hedersdoktor vid Åbo Akademi
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 29 augusti 2021, sid. 42 (sid. 82 digitalt)
- ^ ”Till minne: Axel Hadenius”. DN.SE. 21 september 2021. https://www.dn.se/familj/till-minne-axel-hadenius-2/. Läst 3 oktober 2021.
- ^ Hadenius, Axel (1976). Facklig organisationsutveckling : en studie av Landsorganisationen i Sverige ([Ny, korr. uppl.]). ISBN 978-91-29-48031-3. https://libris.kb.se/bib/7233890. Läst 26 augusti 2021
- ^ Hadenius, Axel (1981). Spelet om skatten : rationalistisk analys av politiskt beslutsfattande. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala. Norstedt. ISBN 978-91-1-817331-8. https://libris.kb.se/bib/7153436. Läst 26 augusti 2021
- ^ Axel Hadenius, red (1997). Democracy's Victory and Crisis. Cambridge University Press. doi:. ISBN 978-0-521-57311-5. https://www.cambridge.org/core/books/democracys-victory-and-crisis/27F3E87650DAFDD407477619E7654551. Läst 26 augusti 2021
- ^ Hadenius, Axel (1992). Democracy and Development. Cambridge University Press. doi:. ISBN 978-0-521-41685-6. https://www.cambridge.org/core/books/democracy-and-development/053F930FD5976C849D638F69FE464586. Läst 26 augusti 2021
- ^ Hadenius, Axel (2001-07-05). Institutions and Democratic Citizenship. Oxford University Press. doi:. ISBN 978-0-19-924666-3. https://oxford.universitypressscholarship.com/view/10.1093/0199246661.001.0001/acprof-9780199246663. Läst 26 augusti 2021
- ^ Hadenius, Axel (2012). USA - det annorlunda landet : politiskt liv från George Washingtons tid till idag. ISBN 978-91-7331-492-3. https://libris.kb.se/bib/12404116. Läst 26 augusti 2021
- ^ Hadenius, Axel. (2015). American exceptionalism revisited US political development in comparative perspective. ISBN 978-1-137-52069-2. https://libris.kb.se/bib/18582171. Läst 26 augusti 2021
|