Avhängiga territorier
Avhängiga territorier är områden som lyder under en stat de inte är en integrerad del av. De flesta kan karakteriseras som kvarvarande kolonier, ofta isolerade öar med liten eller ingen bofast befolkning. Flera områden har väderstationer och andra sorters forskningsstationer (särskilt inom polarforskning och havsforskning); radiostationer; strategisk betydelse och/eller potentiellt intressanta ekonomiska zoner.
Samtliga befolkade områden i förteckningen utom Svalbard har varierande grad av inre autonomi (självstyre). Invånarnas medborgerliga rättigheter i förhållande till centralmakten varierar. Svalbard och Antarktis är (liksom även Åland) två områden vars politiska och folkrättsliga status fastställts i internationella fördrag. Många andra avhängiga territorier har numer fått sin status fastställd i folkomröstningar eller allmänna val.
De avhängiga områdena skall inte förväxlas med områden som är ockuperade eller omstridda, inte heller med områden där det finns separatistiska rörelser.
De skall inte heller förväxlas med associerade stater eller autonoma regioner som är enheter i många staters administrativa indelningar.
Avhängig kommer av tyskans abhängig (beroende) och har använts i svenskan sedan 1815. Territorium kommer av latinets terra (jord) och beskriver det folkrättsliga förhållandet att en stat har suveränitet över ett avgränsat område.
- Externa territorier:
Ashmore- och Cartieröarna (obebott), Stilla havet
Julön, Indiska oceanen (ingår i Australian Indian Ocean Territories)
Kokosöarna, Indiska oceanen (ingår i Australian Indian Ocean Territories)- Australiska Antarktis (obebott; ensidigt anspråk)
- Korallhavsöarna (obebott), Stilla havet
- Heard- och McDonaldöarna (obebott), Indiska oceanen
Norfolkön, Stilla havet
Vid en grundlagsrevision 2003 avskaffades den tidigare kategorin utomeuropeiska territorier (territoires d'outre-mer) för alla bebodda områden. I enlighet med folkomröstningar under 2003 upphörde Saint-Barthélemy och Saint-Martin som gemensamt arrondissement i regionen Guadeloupe 2007 och blev separata utomeuropeiska förvaltningsområden (collectivités d'outre-mer).[1] 31 mars 2011 blev Mayotte ett utomeuropeiskt departement och formellt del av Frankrike.[2]
- Utomeuropeiska territorier:
Franska sydterritorierna (obebott) som består av Îles Éparses, Indiska oceanen och Adelie land (ensidigt anspråk, se Antarktisfördraget), Antarktis
- Förvaltningsområde sui generis:
Nya Kaledonien, Stilla havet
- Utomeuropeiska förvaltningsområden:
Franska Polynesien, Stilla havet
Saint-Barthélemy, Västindien- Saint-Martin, Västindien
- Saint-Pierre och Miquelon, Nordamerika
- Wallis- och Futunaöarna, Stilla havet
Svalbard och Jan Mayen är formellt delar av Norge, medan biländerna tillhör Norge utan att vara en riktig del av landet. Den norska suveräniteten över Svalbard är starkt begränsad enligt den internationella Spetsbergtraktaten. Svalbard styrs av en sysselmann som är regeringens representant (närmast motsvarande en guvernör men kan också liknas vid en landshövding). Svalbard har sedan 2004 en viss lokal demokrati, vilket gör Svalbard mer till en speciell del av Norge, liknande Bonaire eller Guadeloupe (som inte räknas som avhängiga territorier). Jan Mayen har ingen egentlig befolkning utan endast utsänd personal och lyder direkt under staten.
- Biländer:
Norska Antarktis:
- Dronning Maud Land (obebott, dock baser med ständig bemanning, ensidigt anspråk), Antarktis
- Bouvetön, (obebodd), Atlanten
- Peter I:s ö (obebodd), Stilla Havet
Tokelau, Stilla havet
Ross Dependency (obebott; ensidigt anspråk), Antarktis, inklusive Nya Zeelands subantarktiska öar (obebott), Stilla havet
Anguilla, Västindien
Bermuda, Nordamerika
Brittiska Antarktis (obebott; ensidigt anspråk), inklusive Sydorkneyöarna och Sydshetlandsöarna, Atlanten
Brittiska Jungfruöarna, Västindien
Caymanöarna, Västindien
Falklandsöarna, Sydamerika
Gibraltar, Europa
Montserrat, Västindien
Pitcairnöarna, Stilla havet
Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha, Afrika
Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (närmast obebott), Atlanten
Turks- och Caicosöarna, Västindien
- Icke införlivade territorier:
Amerikanska Jungfruöarna, Västindien
Amerikanska Samoa, Stilla havet
Guam, Stilla havet
USA:s avlägset belägna öar (obebott), Stilla havet och Västindien.
FN:s lista över "Non-Self-Governing Territories"
[redigera | redigera wikitext]Av de ovan listade områdena undantas de som är obebodda från FN:s avkoloniseringskommittés lista över "Non-Self-Governing Territories".[3] Undantagna är även Australiens och Nederländernas besittningar, liksom Svalbard. Av de franska besittningarna finns Nya Kaledonien och Franska Polynesien med. Däremot listas Västsahara som ockuperades av Marocko och Mauretanien vid avkoloniseringen 1976.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Associerad stat
- Autonom region
- Lista över stater som saknar fullt internationellt erkännande
- Ockupation
- Offshore-ekonomi
- Territorier associerade med Europeiska unionen
- Lista över flaggor för icke självständiga områden
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ministère de l'Outre-Mer, franska regeringskansliet
- ^ ”Mayotte - Histoire” (på franska). Ministère des Outre-Mer. 25 november 2016. Arkiverad från originalet den 12 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210612172911/https://outre-mer.gouv.fr/mayotte-histoire. Läst 29 juni 2017.
- ^ "Non-Self-Governing Territories listed by General Assembly in 2002", Arkiverad 16 augusti 2006 hämtat från the Wayback Machine. United Nations Special Committee on Decolonization