Augustine Birrell
| Augustine Birrell | |
 | |
| Född | 19 januari 1850[1][2][3] Wavertree, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 20 november 1933[1][2] (83 år) London |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity Hall[4] Amersham Hall  |
| Sysselsättning | Politiker[5], författare[6], barrister, litteraturkritiker |
| Befattning | |
| Ledamot av Kronrådet Ledamot av Irlands kronråd Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament Storbritanniens 24:e parlament, West Fife (1889–1892)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament Storbritanniens 25:e parlament, West Fife (1892–1895)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament Storbritanniens 26:e parlament, West Fife (1895–1900)[7] Förenade kungarikets utbildningsminister (1905–1907) Ledamot av Förenade kungarikets 28:e parlament Storbritanniens 28:e parlament, Bristol North (1906–1910)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament Storbritanniens 29:e parlament, Bristol North (1910–1910)[7] Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament Storbritanniens 30:e parlament, Bristol North (1910–1918)[7] | |
| Politiskt parti | |
| Liberal Party | |
| Maka | Margaret Louisa Mirrielees (g. 1878–)[8][9] Eleanor Bertha Mary Locker (g. 1888–)[8][9] |
| Barn | Francis Birrell (f. 1889)[10][8] Anthony Austin G. Birrell (f. 1892)[10][8] |
| Föräldrar | Charles Mitchell Birrell[10][8] Harriet Jane Grey[10][8] |
| Redigera Wikidata | |
Augustine Birrell, född 19 januari 1850, död 20 november 1933, var en brittisk skriftställare och politiker.
Birrell, som till yrket varit advokat och 1896-99 juris professor i London, framträdde på 1800-talet som litterär kritiker och utgav bland annat Obiter dicta (1884), Essays about men, women and books (1894), Seven lectures on the law and history of copyright in books (1899), More Obiter dicta (1924) samt ett antal biografier, såsom Life of Charlotte Brontë (1885). Birrells Collected essays and adresses 1880-1920 utgavs 1922.
Birrell var även liberal ledamot av underhuset 1889-1900 och 1906-18. Han var undervisningsminister i Campbell-Bannermans ministär 1905-07 och minister för Irland 1907-16.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6z31zst, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p66684.htm#i666836.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, id-nummer i Dictionary of Irish Biography: 000679, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Cambridge alumn-ID: BRL870A.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] The Peerage person-ID: p66684.htm#i666836, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Birrell, Augustine i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Birrell, Augustine i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
|