Hoppa till innehållet

Augustin Beck-Friis

Från Wikipedia

Carl Augustin Beck-Friis, född 7 september 1869Börringeklosters slott, Malmöhus län, död 26 juli 1927, var en svensk friherre och diplomat.

Beck-Friis var son till kabinettskammarherren greve Corfitz Beck-Friis och Stina Nordenfeldt samt bror till Lave Beck-Friis. Han blev sjökadett 1884, student 1884 och avlade hovrättsexamen i Lund 1893. Beck-Friis blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1898, andre sekreterare 1900, tillförordnad legationssekreterare i Berlin 1905, legationsråd i London 1906 och i Paris 1910.[1] Beck-Friis var legationssekreterare i Paris 1913 och hade legationsråds namn. Han var envoyé i Madrid och Lissabon 1917 samt i Rom från 1920 fram till sin död 1927. Han gjorde en betydande insats för tillkomsten av svenska arkeologiska institutet i Rom.[1][2]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Lindblad, Göran, red (1924). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1925. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners. sid. 45. Libris 8261511. https://runeberg.org/vemardet/1925/0051.html 
  2. ^ Rudberg, Erik; Hellblom, Edvin, red (1928). Svenska dagbladets årsbok. Händelserna 1927. Stockholm: Svenska dagbladet. sid. 251. Libris 283647 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Beck-Friis nr 104 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Beck-Friis_nr_104#TAB_5. Läst 24 maj 2018.