Auguste Hyrtl
| Auguste Hyrtl | |
| Född | 22 februari 1818[1] Braunschweig |
|---|---|
| Död | 18 november 1901 (83 år) Perchtoldsdorf, Österrike |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Författare, poet |
| Make | Josef Hyrtl (g. 1870–) |
| Släktingar | Antonie Brehmer-Gaffron (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Auguste Hyrtl, född von Gaffron und Oberstradam den 22 februari 1818 i Braunschweig, död den 18 november 1901 i Perchtoldsdorf nära Wien, var en tysk författarinna. Auguste var gift med Josef Hyrtl (1810–1894) som var en österrikisk anatom. I slutet av 1870-talet skänkte Auguste Hyrtl von Gaffron tillsammans med sin man Josef Hyrtl en utmärkt samling skelett av reptiler, batrachier och fiskar till Karolinska institutet i Stockholm. Deras förmögenhet gick till välgörande ändamål, dels via donationer och dels via testamente.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Auguste Hyrtl föddes 1818 som dotter till majoren och friherren Karl von Gaffron und Oberstradam och hans fru Julie Neagle från Irland. Hon lärde känna den österrikiske anatomen Joseph Hyrtl på 1860-talet, men var då fortfarande gift med Heinrich Conrad, en preussisk löjtnant, även om paret hade separerat. 1869 flyttade Auguste till Perchtoldsdorf där Josef Hyrtl köpte en villa. 1870 gifte sig Auguste med Josef Hyrtl i Alsergrund, Wien, men betecknade sig redan tidigare som Hyrtls hustru. Äktenskapet förblev barnlöst. Efter Josef Hyrtls död 1894 förvaltade Auguste Hyrtl arvet från sin make. Auguste är begravd tillsammans med sin make på kyrkogården i Perchtoldsdorf.
Auguste skrev mestadels dikter som publicerades i tidningar och som även kom ut i bokform i två volymer 1880. Hon tillhörde den konservativa författarföreningen Iduna i Wien, som tog sitt namn från den fornnordiska fertilitetsguden. Även Auguste Hyrtls yngre syster Antonie Brehmer-Gaffron var författarinna och poet.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Utan år: Gedichte einer Frau, ny utgåva 1875 under titeln Gedichte
- 1880: Gedichte (2 volymer)
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Franz Brümmer: Lexikon der deutschen Dichter und Prosaisten vom Beginn des 19. Jahrhunderts bis zur Gegenwart. Band 3. Brockhaus, Leipzig 1913, s. 326.
- Elisabeth Friedrichs: Die deutschsprachigen Schriftstellerinnen des 18. und 19. Jahrhunderts. Ein Lexikon. Metzler, Stuttgart 1981, ISBN 3-476-00456-2, (Repertorien zur deutschen Literaturgeschichte 9), s. 144.
- Gregor Gatscher-Riedl: Eine Perchtoldsdorfer Seelenverwandtschaft – Die Lyrikerin Auguste Hyrtl und der Dramatiker Fercher von Steinwand. Med anledning av 100-årsminnet av Auguste Hyrtls dödsdag. I Perchtoldsdorfer Rundschau, 12, (Perchtoldsdorf, Dezember 2001), s. 8f.
- Gregor Gatscher-Riedl: Persönlichkeiten aus unserem Bezirk: Die Lyrikerin Auguste Hyrtl (1816-1894). I: Heimatkundliche Beilage [zum Amtsblatt der Bezirkshauptmannschaft Mödling], 39. Jgg., F. 1, (Mödling 4. März 2003), s. 1f.
- Heinrich Groß (Hrsg.): Deutsche Dichterinen und Schriftstellerinen in Wort und Bild. Band 2. Thiel, Berlin 1885, s. 156–158.
- Hyrtl, Auguste: Sophie Pataky (utg.): Lexikon deutscher Frauen der Feder. Band 1. Förlag Carl Pataky, Berlin 1898, s. 387 (finns digitaliserat)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Auguste Hyrtl's Liebesglück in Perchtoldsdorf von Gregor Gatscher-Riedl i en lokalutgåva i Niederösetrreichische Nachrichten, Mödling vecka 06/2011 sidan 38.
- 1921 Gothaisches genealogisches taschenbuch der adligen Häuser, s301, Kinder 1), (2 Auguste).
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950, Österrikes vetenskapsakademi, Österreichisches Biographisches Lexikon-ID: H/Hyrtl_Auguste_1816_1901, läst: 3 mars 2021.[källa från Wikidata]