Hoppa till innehållet

Auguste Béhal

Från Wikipedia
Auguste Béhal
Född29 mars 1859[1][2][3]
Lens, Frankrike
Död2 februari 1941[4] (81 år)
Mennecy, Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidvetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris
SysselsättningKemist, apotekare
Befattning
President, Franska vetenskapsakademin (1939–1939)[5]
Utmärkelser
Jeckerpriset (1881)
Storofficer av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Auguste Béhal, född 29 mars 1859 i Lens, departementet Pas-de-Calais, död 1 februari 1941 i Mennecy, departementet Seine-et-Oise, var en fransk kemist.

Béhal studerade kemi vid Sorbonne och vid École supérieure de pharmacie i Paris. Efter en tids praktik som farmaceut och verksamhet som lärare i organisk kemi vid Parisfakulteten blev han professor i toxikologi och senare (1907) i organisk kemi vid nyssnämnda farmaceutiska läroverk.

Béhals vetenskapliga arbeten, till god del utförda tillsammans med elever, rör sig på en stor mängd områden av den organiska kemin. Bland annat upptäckte han den kristalliserade guajakolen och framställde syntetisk kamfer. I början av sin vetenskapliga bana uppträdde han kraftigt för den moderna atomteorin och mot den äldre ekvivalentläran. Särskilt intresse ägnade han läran om de organiska ämnenas inre byggnad (deras stereokemi). Han utgav bland annat Traité de chimie organique d'après les théories modernes (1896).

Béhal var ledamot av Institutet och fungerade som ordförande i Société de pharmacie de Paris och i Société chimie inustrielle. Han var synnerligen framstående både som föreläsare och grundläggare av en vetenskaplig kemistskola.

  1. ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 235, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 111791, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Base biographique, Bibliothèque interuniversitaire de santé, BIU Santé person-ID: 1496.[källa från Wikidata]
  4. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n92107440, läst: 26 februari 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 30 maj 2022.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]