Astrid (satellit)
Astrid-1 och Astrid-2 var två svenska mikrosatelliter utvecklade av Rymdbolaget för Rymdstyrelsen.
Astrid-1
[redigera | redigera wikitext]| Astrid-1 | |
| Uppskjuten | 24 januari 1995, 03:54:22 UTC |
|---|---|
| NSSDC-ID | 1995-002B[1] |
| Användning | Rymdfysik |
| Land | Sverige |
| Uppskjuten från | Plesetsk |
| Uppskjutningsraket | Kosmos-3M |
| Massa (i rymden) | 27 kg |
| Banlutning | 82,9° |
| Apogeum | 1 026 km |
| Perigeum | 968 km |
| Omloppstid | 105 min |
Astrid-1 var Sveriges tredje satellit avsedd för vetenskap och den första mikrosatelliten. Satelliten sköts upp den 24 januari 1995 med en Kosmos-3M raket från Plesetsk kosmodrom i Ryssland. Astrid-1 sköts upp tillsammans med den ryska navigationssatelliten Tsikada 1. Den ryska satelliten var utrustad med två speciella adaptrar för att kunna bära med sig två mikrosatelliter [2][3].
Den 27 september 1995 avslutades uppdraget med Astrid-1. Dock hade satellitens instrument redan blivit inoperabla den 1 mars.
Satellitinformation
[redigera | redigera wikitext]Astrid-1 vägde 27 kg. Satellitens omloppsbana var på mellan 968 och 1026 kilometer i 82,9 graders inklination.
Uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Astrid-1 skulle studera de neutrala partiklarnas roll i jordens magnetosfär och jonosfär. Instrumenten bestod av ett avbildande neutralpartikelinstrument (PIPPI), en liten kamera för ultraviolett och visuellt ljus (MIO) och en elektronspektrometer (EMIL) [4].
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Satelliten Astrid var namngiven efter kvinnonamnet Astrid och inte som man kanske kunde misstänka, efter Astrid Lindgren. Förslaget att uppkalla instrumenten ombord på Astrid-1 efter Astrid Lindgrens figurer kom faktiskt från en rysk deltagande forskare. Astrid Lindgren sade att folk kanske skulle kalla henne Asteroid Lindgren istället [5].
Astrid-2
[redigera | redigera wikitext]| Astrid-1 | |
| Uppskjuten | 10 december 1998, 11:57:07 UTC |
|---|---|
| NSSDC-ID | 1998-072B[6] |
| Användning | Rymdfysik |
| Land | Sverige |
| Uppskjuten från | Plesetsk |
| Uppskjutningsraket | Kosmos-3M |
| Massa (i rymden) | 30 kg |
| Banlutning | 82,9° |
| Apogeum | 1 014 km |
| Perigeum | 968 km |
| Omloppstid | 105 min |
Astrid-2 var Sveriges andra mikrosatellit. Satelliten sköts upp den 10 december 1998 med en Kosmos-3M raket från Plesetsk i Ryssland[7][8].
Övervakning och styrning skedde från en markstation vid Rymdbolagets kontor i Solna, och mottagna instrumentdata och telemetri överfördes via Internet till forskargrupperna. Det sattes även upp en markstation på den sydafrikanska forskningsbasen SANAE för mottagning av data, som spelades in på magnetband för att senare skickas till Sverige.
Den 24 juli 1999 tappade man kontakten med satelliten. Under sina 7 och en halv månader i rymden levererade Astrid-2 en stor mängd information till forskarna.
Satellitinformation
[redigera | redigera wikitext]Astrid-2 vägde 30 kg. Satelliten var i omloppsbana på mellan 968 och 1014 kilometer i 82,9 graders inklination [9].
Uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Astrid-2:s uppgift var att göra detaljerade studier av polarskenet och dess uppkomst. Astrid-2 gjorde mätningar i jordens magnetosfär av de elektriskt laddade partiklar som hålls samman av jordens magnetfält. Uppdraget hoppades man skulle klargöra processerna bakom polarsken, speciellt studerade man de snabba uppgående och nedgående partikelströmmarna. Mätinstrumenten ombord, framtagna av Institutet för rymdfysik i Kiruna och Uppsala och KTH i Stockholm, var EMMA (Electrical and Magnetic field Monitoring of the Aurora), LINDA (Langmuir INterferometer and Density experiment for Astrid-2), MEDUSA (Miniaturized Electrostatic DUal-tophat Spherical Analyzer) och PIA (Photometers for Imaging the Aurora).
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Tele-X - uppsänd från Kourou 2 april 1989, huvudleverantör Aerospatiale
- Viking - uppsänd från Kourou 22 februari 1986, huvudleverantör Saab
- Freja - uppsänd från Jiuquan 6 oktober 1992, huvudleverantör Rymdbolaget
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1995-002B. Läst 11 juni 2022.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061005152942/http://www.ssc.se/default.asp?groupid=200491794047899&pageid=200461814500872. Läst 11 september 2006. Astrid-1 på Rymdbolaget
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070709063424/http://msl.jpl.nasa.gov/QuickLooks/astridQL.html. Läst 3 juni 2007. NASA Mission and Spacecraft Library Astrid-1
- ^ http://www.astronautix.com/craft/astrid.htm Astrid-1 på Astronautix
- ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Astrid_Lindgren
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1998-072B. Läst 11 juni 2022.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061005153001/http://www.ssc.se/default.asp?groupid=200491794047899&pageid=200461814501392. Läst 11 september 2006. Astrid-2 på Rymdbolaget
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070727132659/http://msl.jpl.nasa.gov/QuickLooks/astrid2QL.html. Läst 3 juni 2007. NASA Mission and Spacecraft Library Astrid-2
- ^ http://www.astronautix.com/craft/astrid2.htm Astrid-2 på Astronautix