Assimilation (sociologi)
- Se artikeln assimilation för andra betydelser av ordet.
Kulturell assimilation eller assimilering (från latin assimilátio, "göra lik", "efterbilda"), syftar på den process genom vilken en person eller en etnisk grupp som utgör ett minoritetsfolk förlorar, överger eller anpassar sin kultur i mötet med en majoritetsbefolknings kultur.[1] Därmed försvinner de ursprungliga kulturskillnaderna[2][3] och samhället blir en monokultur. Exempelvis kan invandrargrupper eller koloniserade ursprungsfolk överge eller anpassa sin kultur, frivilligt, motvilligt och/eller efter yttre påtryckningar såsom religionsförföljelse och tvångsåtgärder. Yttre påtryckningar kan vara en del av en assimilationspolitik.
Assimilering är en av flera alternativa processer som kan inträffa vid ackulturation (kulturmöten).[4]
Samhällsvetare använder fyra primära riktmärken för att bedöma graden av assimilering: skillnader i socioekonomisk status, geografisk segregation, färdigheter i andraspråk samt förekomst av blandäktenskap.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige har det länge funnits språkliga och kulturella minoritetsgrupper, varav flera under 2000-talet fick status som nationella minoriteter. Från 1800-talets slut började olika grupper som upplevdes som avvikande på olika sätt att utsättas för vad språkvetaren Kenneth Hyltenstam beskriver som ett assimileringstryck. För de minoritetsgrupper som påverkades under 1800- och 1900-talet ledde assimilering till ett förnekande av den kulturella mångfald som funnits i Sverige. Förespråkarna för assimilering argumenterade för att ett samhälle med olika språk och mångkultur skulle leda till rotlöshet och social splittring som i sin tur skulle äventyra den nationella sammanhållningen.[1]
Fram till 1880-talet var en stor andel av skolorna och läroböckerna i Tornedalen finskspråkiga. Under 1880-talet påbörjades en assimileringsprocess med bl.a. inrättandet av statsskolor 1888, där enbart svenska fick användas i undervisningen och det var förbjudet att undervisa på finska eller meänkieli. I vissa skolor förekom det även att barnen själva förbjöds tala sitt språk och att föräldrarna instruerades att tala svenska med sina barn. 1940 tog kommunerna över statsskolorna, vilket innebar att det formella förbudet mot undervisning på meänkieli och finska upphörde. I praktiken blev det dock en fortsättning på förbudet att undervisa på minoritetsspråken.[1]
I Sverige anses sockenlappar helt ha assimilerats in i den svenska bondekulturen på 1800- och 1900-talen, efter århundraden av assimilationspolitik riktad mot skogssamer och andra tidigare nomadiserande samiska grupper.[källa behövs]
USA
[redigera | redigera wikitext]En rad invandrargrupper assimilerades under 1800-talet in i det amerikanska samhället i vad som brukar beskrivas som en kulturell smältdegel eller amerikanisering. I detta fall var anpassningen inte enkelriktad, och i hög grad spontan.[källa behövs]
Psykologi
[redigera | redigera wikitext]Assimilering kan leda till en rad konsekvenser beroende på vem som påverkas och vilken typ av assimilering det handlar om. Ju mer påtvingad och aggressiv assimilering, desto allvarligare konsekvenser för de individer som påverkas. Å ena sidan har vissa studier visat att minoriteter som assimileras kan känna sig mer trygga när de tillhör den dominerande kulturen. Det finns också vissa belägg för att de som assimileras kan uppleva en högre levnadsstandard och bättre psykisk hälsa. Samtidigt visar forskning också att kulturell assimilering kan leda till identitetsförlust och ge upphov till kraftig stress för t.ex. invandrare. Stressen kan leda till depression och annan allvarlig psykisk ohälsa.[6]
Personer som migrerar från en kultur till en annan och som utsätts för ett assimileringstryck kan uppleva fenomenet kulturell sorg (engelska: cultural bereavement). Det är en typ av sorg som orsakas av att man förlorar sin kultur och därmed en central del av ens identitet. Sorgen kan fördjupas mer desto fler kulturella aspekter som förloras, t.ex. språk, traditioner, och mat. Kulturell sorg kan ge en känsla av utanförskap gentemot både ens nya land och gentemot personer från ursprungslandet.[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Rätten till mitt språk: förstärkt minoritetsskydd: delbetänkande. SOU. 2005. ISBN 978-91-38-22352-9. Läst 17 augusti 2023
- ^ assimilation i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 21 november 2011.
- ^ Universalis, Encyclopædia. ”ASSIMILATION SOCIALE” (på franska). Encyclopædia Universalis. https://www.universalis.fr/encyclopedie/assimilation-sociale/. Läst 16 september 2017.
- ^ Rudmin, Floyd W. (2003-03). ”Critical History of the Acculturation Psychology of Assimilation, Separation, Integration, and Marginalization” (på engelska). Review of General Psychology 7 (1): sid. 3–37. doi:. ISSN 1089-2680. http://journals.sagepub.com/doi/10.1037/1089-2680.7.1.3. Läst 17 augusti 2023.
- ^ Waters, Mary C.; Jiménez, Tomás R. (2005). ”Assessing Immigrant Assimilation: New Empirical and Theoretical Challenges”. Annual Review of Sociology 31 (1): sid. 105–125. doi:.
- ^ [a b] Zuva Seven (19 maj 2023). ”Cultural Assimilation—How It Affects Mental Health” (på engelska). Verywell Mind. https://www.verywellmind.com/what-is-cultural-assimilation-5225960. Läst 17 augusti 2023.