Hoppa till innehållet

Arushalärka

Från Wikipedia
Arushalärka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteChersomanes
ArtArushalärka
C. beesleyi
Vetenskapligt namn
§ Chersomanes beesleyi
Auktor(Benson, 1966)
Synonymer
  • Chersomanes albofasciata beesleyi

Arushalärka[1] (Chersomanes beesleyi) är en fågel i familjen lärkor inom ordningen tättingar.[2][3]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Arushalärkan är en upprätt lärka med en kort nedåtböjd näbb och en diagnostisk kort stjärt med vit spets. Ovansidan är mörk och fjällig. Undertill är strupe och ögonbrynsstreck blekare än den varmbruna öronfläcken och den beigefärgade undersidan. Bland lätena hörs en karakteristiskt darrande drill och andra mjuka kontaktljud.

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Arten återfinns enbart i norra Tanzania, i ett område strax norr om Mount Meru.[2] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Vissa inkluderar den som en del av sporrlärkan.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Arushalärkan hittas i trädlösa slätter med kortväxt gräs. Den är en social fågel som ses i smågrupper om tre till sex fåglar, födosökande efter ryggradslösa djur och frön. Fågeln flyger lågt och endast korta sträckor för att plötsligt falla till marken.

Internationella naturvårdsunionen IUCN behandlar inte arushalärkan som egen art, varför dess hotstatus inte bedömts.

Fågelns vetenskapliga artnamn beesleyi hedrar John S. S. Beesley, en brittisk ornitolog född 1925 verksam som forskningsledare i fågelpest i Tanzania och Botswana 1956-1984.[4] Arusha är en region och stad i nordöstra Tanzania där fågeln förekommer.

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  2. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  3. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, M. Smith, and C. L. Wood. 2024. The eBird/Clements checklist of Birds of the World: v2024. https://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]