Artur Adson
| Artur Adson | |
 Artur Adson, 1917. | |
| Född | 3 februari 1889[1][2] Tartu |
|---|---|
| Död | 5 januari 1977[1][2] (87 år) Stockholm[3] |
| Begravd | Skogskyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Estland och Sverige |
| Utbildad vid | Tartu universitet  |
| Sysselsättning | Poet, teaterkritiker, dramatiker, författare, journalist, censor |
| Maka | Marie Under (g. 1924–1977) |
| Utmärkelser | |
| Vita stjärnans orden, fjärde klass | |
| Redigera Wikidata | |
Artur Adson, född 3 februari 1889 i Tartu och död 5 januari 1977 i Stockholm, var en estnisk poet, dramatiker och teaterkritiker. Han tillhörde den estniska litterära gruppen Siuru och var gift med poeten Marie Under.[4] Från 1944 och fram till sin död var han bosatt i Sverige. Artur Adson är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Utvalda verk
[redigera | redigera wikitext]Diktsamlingar
[redigera | redigera wikitext]- Själens eldar (Henge palango) 1917
- Den gamla lyktan (Vana laterna) 1919
- Rosenkransen (Roosikrants) 1920
- Pärlfloden (Pärlijõgi) 1931
- Versask (Värsivakk) 1959
- Fridbackens kantele (Rahumäe kannel) 1973
Minnesromaner
[redigera | redigera wikitext]- Handkvarnen (Käsikivi) 1922
- Fyra kvarnar (Neli veskit) 1946
- Småstadsmusikanten (Väikelinna moosekant) 1946
- Siuru-boken (Siuru-raamat) 1949
- En svunnen värld (Kadunud maailm) 1954
Pjäser
[redigera | redigera wikitext]- Sankt Tomasdagen (Toomapäev) 1928
- Fyra konungar (Neli kuningat) 1931
- Levande kapital (Elav kapital) 1934
- En duva flyger till havs (Üks tuvi lendab merele) 1937
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Kolk, Raimond. Artur Adsoni mälestades. Tulimuld 28 (1977), s. 16-18.
- Kronberg, Janika. Estland i Sverige: Från Forselius till Lena Lilleste. Estonian Literary Magazine, specialnummer för Bok & Bibliotek i Göteborg 2007.
- Ristikivi, Karl. Sänna trubaduuri maine matk on lõppend. Eesti Päevaleht (Stockholm) 15.1.1977.
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 2692, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002142131, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kangro, Bernard (1976). Eestlased Rootsis. Lund: Eesti Kirjanike Kooperatiiv, s. 24.
|