Hoppa till innehållet

Artibeus jamaicensis

Från Wikipedia
Artibeus jamaicensis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljBladnäsor
Phyllostomidae
SläkteArtibeus
ArtArtibeus jamaicensis
Vetenskapligt namn
§ Artibeus jamaicensis
AuktorLeach, 1821
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Artibeus jamaicensis[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som beskrevs av Leach 1821. Utbredningsområdet är Centralamerika och Karibien. Artibeus jamaicensis ingår i släktet Artibeus, och familjen bladnäsor.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[8]

En population lever på Florida Keys i USA.[10]

Arten är med en vikt av cirka 40 g ganska stor och den saknar svans. Liksom andra bladnäsor har den en bladformig hudflik på näsan. Pälsens färg är allmänt brun. Några individer har två vitaktiga strimmor från näsan till hjässan. Artibeus jamaicensis har 30 tänder i över- och underkäken.[10] Vuxna exemplar är cirka 80 mm långa, saknar svans, har 54 till 60 mm långa underarmar, cirka 17 mm låga bakfötter och ungefär 22 mm stora öron.[11]

När individerna letar efter föda bildar de vanligen flockar som kan ha hundra eller fler medlemmar. Vid viloplatsen delas flocken i mindre grupper. Det finns haremsgrupper med 3 till 14 honor och en hane samt ungkarlsgrupper med upp till tre hanar.[12] Artibeus jamaicensis sover i grottor, i trädens håligheter eller under stora blad som omvandlas till ett slags tält.[13] Den kan även vila i byggnader.[11]

Den egentliga dräktigheten varar 112 till 120 dagar. Ibland vilar ägget en tid efter befruktningen och ungarna (vanligen tvillingar) föds cirka 177 dagar senare. Efter ungefär 66 dagar slutar honan med digivning och cirka två veckor senare är ungarna lika stora som de vuxna djuren. Hanar blir könsmogna 8 till 12 månader efter födelsen och även honor får ingen unge under första levnadsåret. Några individer lever sju år i naturen och en individ i fångenskap levde 10 år.[12]

Denna fladdermus äter främst fikon och andra frukter. I mindre mått ingår nektar, pollen och kanske insekter i födan.[10] Arten har läten som kan användas för ekolokaliseringen men den hittar frukterna främst med synen och lukten. Dessutom finns andra läten för kommunikationen mellan individerna.[13]

  1. ^ [a b] 2008 Artibeus jamaicensis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  5. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/artibeus+jamaicensis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ [a b c] Larry N. Brown (1997): Jamaican Fruit Bat, A Guide to the Mammals of the Southeastern United States, sid. 78-79
  11. ^ [a b] Whitaker & Hamilton (1998). Artibeus jamaicensis. Mammals of the Eastern United States. Cornell University Press. sid. 78−79 
  12. ^ [a b] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Neotropical Fruit Bats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 397-400. ISBN 0-8018-5789-9 
  13. ^ [a b] Kunz & Fenton (2005). Artibeus jamaicensis. Bat Ecology. University of Chicago Press. sid. 93-94 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]