Arsenikförgiftning
| Arsenikförgiftning | |
| Synonymer | arseniköverdos, arsenikexponering |
|---|---|
 | |
| Delar av världen med hög naturlig arsenikhalt i grundvatten. | |
| Medicinsk specialitet | Toxikologi |
| Symptom | akuta: kräkningar, buksmärta, vattning diarré[1] kroniska: förtjockad hud, mörkare hud, cancer[1] |
| Orsaker | arsenik[1] |
| Diagnostik | urin-, blod-, eller hår-prov[1] |
| Prevention | Genom att dricka vatten utan arsenik[1] |
| Behandling | dimerkaptosuccinsyra, dimerkaptopropansulfonat[2] |
| Prevalens | >200 miljoner[3] |
Arsenikförgiftning är ett tillstånd som uppstår till följd av förhöjda halter av arsenik i kroppen.[4] Om exponeringen skett under en kortare period kan symtomen omfatta kräkningar, buksmärta, encefalopati, och tunn, vattning, ibland blodinnehållande diarré.[1] Exponering under längre tid kan ge upphov till förtjockning av huden, mörkare hud, buksmärta, diarré, hjärtsjukdom, domningar och cancer.[1]
Den vanligaste orsaken till långvarig exponering är intag genom förorenat dricksvatten.[3] Grundvatten blir oftast förorenade naturligt, men förorening av grundvatten kan även ske till följd av gruvdrift eller jordbruk.[1] Halter i dricksvatten bör enligt rekommendation understiga 10 ug/l (10 delar per miljard). Andra källor till exponering kan vara från giftavfallsplatser och genom intag av traditionell folkmedicin.[1][3] De flesta fall av arsenikförgiftning är oavsiktliga.[1] Arsenik verkar genom att förändra funktion hos kring 200 olika enzym i kroppen.[1] Diagnosen arsenikförgiftning ställs efter prov av urin, avföring, blod eller hår.[1]
Förebyggande åtgärder är att undvika vatten som innehåller hög halt av arsenik.[1] Detta kan göras genom att använda särskilda filter eller genom att använda regnvatten istället för grundvatten.[1] Det saknas stöd för någon specifik behandling vid långvarig exponering.[1] Vid akut förgiftning är behandling mot dehydrering av stor vikt.[4] Dimerkaptosuccinsyra (DMSA) eller dimerkaptopropansulfonat (DMPS) kan användas, medan dimerkaprol (BAL) inte rekommenderas som behandling.[2] Hemodialys är också en möjlig behandling.[4]
Genom sitt dricksvatten exponeras fler än 200 miljoner människor i världen för högre än vad som anses vara säkra nivåer av arsenik.[5] De värst drabbade områdena är Bangladesh och Västbengalen.[5] Akut förgiftning är ovanlig.[3] Toxiciteten hos arsenik har beskrivits så långt tillbaka som till 1500 f.kr. i Ebers papyrusen.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Ratnaike, R N (1 July 2003). ”Acute and chronic arsenic toxicity”. Postgraduate Medical Journal 79 (933): sid. 391–396. doi:. PMID 12897217.
- ^ [a b] Andersen, Ole; Aaseth, Jan (December 2016). ”A review of pitfalls and progress in chelation treatment of metal poisonings”. Journal of Trace Elements in Medicine and Biology 38: sid. 74–80. doi:. PMID 27150911.
- ^ [a b c d] Naujokas, Marisa F.; Anderson, Beth; Ahsan, Habibul; Aposhian, H. Vasken; Graziano, Joseph H.; Thompson, Claudia; Suk, William A. (3 January 2013). ”The Broad Scope of Health Effects from Chronic Arsenic Exposure: Update on a Worldwide Public Health Problem”. Environmental Health Perspectives 121 (3): sid. 295–302. doi:. PMID 23458756.
- ^ [a b c] Vahidnia, A.; van der Voet, G.B.; de Wolff, F.A. (1 October 2007). ”Arsenic neurotoxicity A review”. Human & Experimental Toxicology 26 (10): sid. 823–832. doi:. PMID 18025055.
- ^ [a b c] Howie, Frank (2013) (på engelska). Care and Conservation of Geological Material. Routledge. sid. 135. ISBN 9781135385217. https://books.google.se/books?id=kTz_AQAAQBAJ&pg=PA135
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|