Hoppa till innehållet

Aptonym

Från Wikipedia
Aptonym

Elmer Diktonius blev diktare.


  • Betydelsepersonnamn som kan relatera till personegenskaper eller yrke

En aptonym är ett personnamn som visat sig kunna förknippas med personens egenskaper eller yrke,[1] som diktaren Elmer Diktonius.[2]

Ordet är sammansatt av apt- (’lämplig, passande’, latin aptus) och -onym (’namn’). Det är en nytt ord och det är inte en vedertagen term. Sannolikt bildades det i USA (engelska).[3]franska populariserades ordet aptonyme av den kanadensiske universitetsprofessorn André Bougaïeff.[4]

Aptonym och yrkesefternamn

[redigera | redigera wikitext]

Det finns yrken som tilldelats utövaren som efternamn, vilket varit vanligt i ett antal europeiska språk. Detta inkluderar tyska (Becker, 'bagare'; Schmidt, 'smed'; Schuster, 'skomakare'), engelska (Smith; 'smed', Taylor; 'skräddare',[5] Miller; 'mjölnare' ), franska (Pottier; 'krukmakare', Charpentier; 'snickare') och spanska (Zapatero; 'skomakare', Botero; 'båtbyggare'). I Danmark är Møller; 'mjölnare', det vanligaste efternamnet som inte slutar på "-sen".[6] I Sverige finns soldatnamn, ofta en- eller tvåstaviga adjektiv som Rask och Lustig. Dessa namn var inte aptonymer av den första bäraren, men för senare bärare där namnet, men inte yrket gått i arv, kan en aptonym skapas.

Exempel i olika språk

[redigera | redigera wikitext]

Under säsongen 2024–2025 av teveprogrammet På spåret, avsnitt 3, noterades att Gry Forsells förnamn kunde tänkas vara en aptonym för någon som är programledare för morgonsändningar i radio. I avsnittet efter kom programledarna till insikt att Kristian Luuk förde tankarna till tåglok, från vilka programmets frågefilmer ofta skapas.[7][8]

Andra exempel är:[9]

  1. ^ [a b] ”QI - Series L: 13. Lucky Losers (12:45)” (på brittisk engelska). BBC. 2 januari 2015. https://www.bbc.co.uk/iplayer/episode/b04wsjyq/qi-series-l-13-lucky-losers?seriesId=b0080kf3. Läst 24 november 2024. 
  2. ^ Monica Äikäs (28 september 2015). ”Eldorado för ordälskare”. Språkbruk. Institutet för de inhemska språken. https://sprakbruk.fi/litteratur/eldorado-for-ordalskare/. Läst 24 november 2024. 
  3. ^ Magnusson, Örjan (27 november 2010). ”Aptonymer: Att heta som sitt yrke”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/aptonymer-att-heta-som-sitt-yrke. Läst 31 december 2017. 
  4. ^ Robitaille, Antoine (17 november 2008). ”Vive les aptonymes!” (på franska). Le Devoir. ISSN 0319-0722. http://www.ledevoir.com/opinion/blogues/mots-et-maux-de-la-politique/306463/vive-les-aptonymes. Läst 31 december 2017. 
  5. ^ Svensson, Marcus (14 september 2016). ”Frost, Ruus, Rånman och Bränd – här är namnen som passar perfekt”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2016-09-14/frost-ruus-ranman-och-brand-har-ar-namnen-som-passar-perfekt. Läst 31 december 2017. 
  6. ^ Danmarks statistik. Navne i hele befolkningen.
  7. ^ ”På spåret – Avsnitt 3”. 22 november 2024. https://www.svtplay.se/video/8yp5mDJ/pa-sparet/avsnitt-3?video=visa&position=1030. Läst 24 november 2024. 
  8. ^ ”På spåret – Avsnitt 4”. 15 november 2024. https://www.svtplay.se/video/epoREwk/pa-sparet/avsnitt-4?video=visa. Läst 24 november 2024. 
  9. ^ ”Aptonymer: Att heta som sitt yrke”. SVT Nyheter. 27 november 2010. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/aptonymer-att-heta-som-sitt-yrke. Läst 24 november 2024. 
  10. ^ ”aptronym”. Cambridge Free English Dictionary.. Cambridge University. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/aptronym. Läst 25 november 2024