Apollo 17
Apollo 17 | |||
Statistik för uppdraget | |||
---|---|---|---|
Uppdrag | Apollo 17 | ||
NSSDC-ID | Kommandomodul: 1972-096A[1] Månlandare: 1972-096C[2] | ||
Kommandomodul | America | ||
Månlandare | Challenger | ||
Anrop | America Kommandomodul Challenger Månlandare | ||
Uppskjutning | |||
Raket | Saturn V | ||
Uppskjutningsramp | Kennedy Space Center LC-39 A | ||
Uppskjutning | 7 december 1972, 05:33:00 UTC | ||
Landning | |||
Landning | 19 december 1972, 19:24:59 UTC | ||
Månen | |||
Antal varv kring månen | 75 st | ||
Månlandning | 11 december 1972, 19:54:57 UTC | ||
Månuppskjutning | 14 december 1972, 22:54:37 UTC | ||
Antal månpromenader | 3 st | ||
Månpromenader, längd | 22 timmar, 3 minuter, 57 sekunder | ||
Dockning | |||
Dockning | 7 december 1972, 09:30:10 UTC | ||
Ur dockning | 11 december 1972, 17:20:56 UTC | ||
Andra dockningen | 15 december 1972, 01:10:15 UTC | ||
Andra ur dockning | 15 december 1972, 04:51:31 UTC | ||
Rymdpromenad | |||
Antal rymdpromenader | 1 st | ||
Total tid för rymdpromenad | 1 timme, 5 minuter, 44 sekunder | ||
Besättning | |||
Befälhavare | Eugene A. Cernan | ||
Pilot | Ronald E. Evans (kommandomodulen) Harrison H. Schmitt (månlandaren) | ||
Kronologi | |||
|
Apollo 17 var i december 1972 den elfte bemannade uppskjutningen i Nasas Apolloprogram, och var den sjätte och sista månlandningen i programmet. Den var även Nasas första nattuppskjutning.
Apollo 17 landade öster om Mons Argaeus i Taurus-Littrow-dalen[3], intill Mons Vitruvius och söder om kratern Littrow.
Apollo 17 hade, liksom Apollo 15 och Apollo 16, med sig en eldriven månbil så att astronauterna kunde göra milslånga expeditioner på månen. Sammanlagt färdades astronauterna 35 kilometer under 22 timmar med den medhavda månbilen.[3]
På väg till månen tog besättningen det berömda fotot "Den blå pärlan".
-
Eugene A. Cernan under Apollo 17
-
"I was strolling on the Moon one day" video
Besättning
[redigera | redigera wikitext]- Eugene A. Cernan, befälhavare.[3] Cernan är fortfarande den som senast satt sin fot på månytan.[4]
- Ronald E. Evans[4], pilot för kommandomodulen
- Harrison H. Schmitt[4], pilot för månlandaren
Reservbesättning
[redigera | redigera wikitext]- John W. Young, befälhavare
- Stuart Roosa, pilot för kommandomodulen
- Charles M. Duke, pilot för månlandaren
Väckningar
[redigera | redigera wikitext]Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1972-096A. Läst 27 mars 2020.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1972-096C. Läst 27 mars 2020.
- ^ [a b c] ”Apolloprojektet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apolloprojektet. Läst 8 juli 2022. [inloggning kan krävas]
- ^ [a b c] ”Eugene Cernan | Biography, Space Flights, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Eugene-Andrew-Cernan. Läst 8 juli 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Apollo 17.
|
|