Anton Martin Schweigaard
| Anton Martin Schweigaard | |
.jpg) | |
| Född | 11 april 1808[1][2][3] Kragerø kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 1 februari 1870[1][2][3] (61 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund[4] |
| Medborgare i | Norge[5] |
| Sysselsättning | Professor, advokat, politiker, nationalekonom |
| Befattning | |
| Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1842–1844, Kristiania (1842–1844)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1845–1847, Kristiania och Lillehammer (1845–1847)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1848–1850, Kristiania och Lillehammer (1848–1850)[8] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1851–1853, Kristiania och Lillehammer (1851–1853)[9] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1854–1856, Kristiania (1854–1856)[10] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1857–1858, Kristiania och Hønefos (1857–1858)[11] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1859–1861, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1859–1861)[12] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1862–1864, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1862–1864)[13] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1865–1867, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1865–1867)[14] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1868–1870, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1868–1870)[15] | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
| Barn | Christian Homann Schweigaard (f. 1838) |
| Redigera Wikidata | |
Anton Martin Schweigaard, född 11 april 1808 i Kragerø, död 1 februari 1870 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk jurist och politiker, far till Christian Homann Schweigaard.
Schweigaard blev 1828 student och tog 1831 en lysande juridisk ämbetsexamen. Schweigaard deltog hänfört i det då sjudande studentlivet, slöt sig till Welhaven i striden mot Wergeland, deltog i stiftandet av Studenterforbundet och uppsättandet av veckoskriften "Vidar", där han, själv en utmärkt latinare, angrep den lärda skolan och ivrigt förordade realbildningen.
1833-35 studerade Schweigaard med statsstipendium i utlandet rättsvetenskap, blev 1835 lektor i detta fack och var från 1840 professor i lagkunskap, statsekonomi och statistik vid Kristiania universitet. Sedan 1846 var han även en av de tre administratörerna vid Norges banks Kristianiakontor. 1836 blev han en av redaktörerna för tidningen "Den constitutionelle", och där skrev han, som var förespråkare för frihandel, en mängd artiklar, som belyste näringslivets krav, bank-, mynt-, handels- och tullpolitik, alltid med den praktiske mannens respekt för realvärden.
Samtidigt bevarade han, påverkad av fransk-engelsk filosofi och sociologi, ideell tro på frihet och på framsteg i modern anda. Samma grunduppfattning återfinns i hans vetenskapliga och politiska verksamhet. Schweigaards juridiska huvudarbeten är Kommentar over den norske kriminallov (1844-1846) och framställning av Den norske proces (2 band, 1849-58), båda grundläggande och av stor praktisk brukbarhet; domstolarna frångick ytterst sällan Schweigaards uppfattning. Ett supplement till Schweigaards processverk bildar de fragmentariska föreläsningarna Om konkurs-, skifte-og arvebehandling (utgivna 1871).
Schweigaard representerade Kristiania i alla storting 1842-69. Vid vänsterns allt bittrare opposition mot regeringen ställde sig Schweigaard på dennas sida och blev dess kraftigaste stöd i stortinget, ehuru han varken sökte eller fick någon ledarställning i modern mening. Hans deltagande i det parlamentariska livet omfattade alla större frågor under hans levnad; han var den centrala kraften i dåtidens lagstiftningsverksamhet. Det var först och främst de ekonomiska spörsmålen, som upptog honom. I dylika frågor var han energisk reformator, som ofta mötte motstånd från den gamla vänsterns ekonomiska konservatism.
I grundlagsfrågor däremot var Schweigaard konservativ; i unionsspörsmål försiktig och återhållande, även om han ställde sig på fullt nationell[förtydliga] ståndpunkt, då han fann Norges rätt trädd för nära, och var därför med om adressen 1860. Han stod utanför partierna som oavhängig och avslog att inträda i regeringen. Schweigaard var verksam som ledamot av en mängd kommittéer och av Kristiania stadsfullmäktige från 1851. Han blev 1865 ledamot av den svenska Vetenskapsakademien. 1883 restes en staty av Schweigaard (av J. O. Middelthun) på den öppna platsen framför Kristiania universitets aula.
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schweigaard, 1. Anton Martin, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/A-M-Schweigaardtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Anton_Martin_Schweigaard, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Anton_Martin_SchweigaardStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ Begravde i Oslo, Gravferdsetaten, Oslo kommun, läs online, läst: 9 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 5 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 200, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 215, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 231, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 247, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 262, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 278, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 295, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 311, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 330, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 345, läs online.[källa från Wikidata]