Hoppa till innehållet

Anton Nyström

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Anton Kristen Nyström)
Anton Nyström
Född15 februari 1842[1][2]
Gustavi församling[2], Sverige
Död17 juni 1931[1][2][3] (89 år)
Engelbrekts församling[2][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare[2], författare, pedagog, psykiater
MakaLouise Nyström-Hamilton[6]
Redigera Wikidata
Anton Nyströms gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Christen Anton Nyström, född 15 februari 1842 i Göteborg, död 17 juni 1931 i Stockholm, var en svensk läkare, föreläsare, folkbildare och skriftställare samt skapare av Stockholms arbetareinstitut.[7]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Nyström, som var son till grosshandlaren Lars Fredrik Nyström och Carolina Kristina Silfverstolpe, blev student vid Uppsala universitet 1860 och, efter studier där samt vid Karolinska institutet, medicine doktor i Lund 1868.

Nyström var biträdande fältläkare i dansk-tyska kriget 1864. Därefter bedrev han 1866 och 1868 till 1869 studier i Wien, Paris och London. Han bosatte sig sedan i Stockholm och ägnade sig som läkare åt hudåkommor och sinnessjukdomar. Här verkade han under några årtionden för spridning av positivismens sociala, politiska och religiösa läror samt stiftade 1879 i Stockholm ett positivistiskt samfund, vars föreståndare han var. Detta samfund hade upptagit Auguste Comtes allmänna grundsatser.

Nyström var bland annat expert på könssjukdomar och profilerade sig även som sexualupplysare, särskilt efter att det populärvetenskapliga verket Könslifvet och dess lagar kom ut 1904, en bok som Nyströms ordinarie förläggare Karl Otto Bonnier refuserade.[8] Det var Nyström som lärde sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen, att prova ut pessar.[9]

I syfte att motverka alkoholism, asocialitet, kriminalitet och inflytandet från extremistiska agitatorer inom arbetarklassen samt ledd av övertygelsen om folkbildningens nödvändighet skapade han i oktober 1880 Stockholms arbetareinstitut. Nyström var institutets föreståndare till maj 1908 och verkade fastän länge motarbetad för dess bestånd. Institutet blev utgångspunkten för den populärvetenskapliga föreläsningsrörelsen i Sverige, för vilken statsunderstöd år 1913 utgick med 270 000 kronor till 540 föreläsningsanstalter, under det att kommuner eller enskilda lämnade minst lika mycket som det utgående statsbidraget.[10]

Nyström förfäktade sina åsikter genom ströskrifter, i pressen, på flera olika möten, genom föreläsningar samt olika opinionsyttringar. Han förordade bland annat bildande av fackföreningar, religionsfrihet, kyrkans skiljande från staten, nykterheten och ett betryggande nationalförsvar samt bekämpade den materialistiska och hätska riktningen inom socialismen.

Nyström föreslog 1919 homosexuella handlingars avkriminalisering i Om homosexualiteten inför vetenskapen och lagen. I sin ungdom kände Nyström Pontus Wikner som uppenbart svärmade för honom. Nyström besvarade dock inte de djupa känslorna, och det finns ingenting som tyder på att han haft kärleksrelationer med män. I sin bok från 1919 syftar Nyström uppenbart på Wikner när han beskriver "en äldre kamrat X, högt värderad för sin ädla personlighet; han var filosof och slutligen professor".[11]

Nyströms personliga arkiv finns på Stockholms stadsarkiv och innehåller bland annat en omfattande brevsamling.

Nyström var gift första gången 1868–1877 med danskan Thyra Hammerich, andra gången 1878–1907 med friherrinnan Louise Hamilton och tredje gången från 1907 och till sin död med Thyra Degermark (1879–1942). Anton Nyström är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna tillsammans med tredje hustrun Thyra.[12]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Självbiografi

[redigera | redigera wikitext]
  • 1859-1929 : en 70 års historia : personliga minnen och iakttagelser. Stockholm: Bonnier. 1929. Libris 1341352 

Filosofi och religion

[redigera | redigera wikitext]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
  • Allmän kulturhistoria eller det mänskliga lifvet i dess utveckling : systematisk framställning af civilisationens gång och naturlagarnes upptäckande. Del 1-6. Stockholm: Looström & komp. (i kommission). 1886-1893. Libris 287672 
    • Nyström, Louise (1893). Alfabetiskt register till Allmän Kulturhistoria af Anton Nyström. Stockholm: C. & E. Gernandts f.-aktb. Libris 1625260 
  • Elsass-Lothringen tyskt eller franskt? : artiklar i Aftonbladet augusti-oktober 1902. Stockholm: Hjalmar Lundberg & Gösta Olzon. 1917. Libris 1656770 
  • Forntidens kulturhistoria : de österländska folken, den grekiska kulturen, den romerska kulturen, kristendomens första tid... Stockholm: Svanbäck. 1918. Libris 1707973 
  • Före, under och efter 1914 : världskriget : orsaker och ansvar. Stockholm: Svanbäck. 1915. Libris 387490. https://runeberg.org/na1914/ 
  • Det historiska studiet. Stockholm: Ad. Bonnier. 1882. Libris 1599366 
  • Häxeriet och häxeriprocesserna. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 58. Stockholm. 1896. Libris 1490551 
  • Inför domstolen : Rannsakning med världskrigets upphovsmän (2., tillökta uppl). Stockholm: Fram. 1918. Libris 1656771 
  • Karl XII och sammansvärjningen mot hans envälde och lif. Stockholm: Gernandt. 1900. Libris 1645096 
  • Léon Gambetta och personlighetens betydelse i politiken. Stockholm: Förf. 1883. Libris 1599368 
  • Nyare tidens kulturhistoria : de europeiska staternas politiska och sociala historia, folkrätten och rättsskipningen... Stockholm: Svanbäck. 1918. Libris 1707992 
  • Polen förr och nu : skildringar ur Polens historia från statens grundläggning till 1925. Stockholm: Hökerbergs. 1925. Libris 127893 
  • Polen och dess återupprättande. Stockholm: Björk & Börjesson. 1916. Libris 1223863 
  • Det stora kriget 1895 och huru Sverge räddades. Stockholm: Looström & K. 1891. Libris 1623985 
  • Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge : från äldsta tider till våra dagar. Stockholm: Gernandt. 1901. Libris 2687347. https://runeberg.org/naosteuro/ 
  • Tankar om unionskrisen : dess tolkning och lösning. Stockholm: Nordisk bokhandel i distribution. 1905. Libris 1727948 

Medicin

[redigera | redigera wikitext]

Samhällsvetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] C Anton Nyström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8499, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 122265, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/6 (1930-1933), bildid: 00017530_00056, sida 55, död- och begravningsbok, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/6 SE/SSA/6003/F I/6, läs onlineläs online, läst: 31 januari 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 31 maj 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nyström, CHRISTER ANTON, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Geni.com profil-ID: 6000000030735468729.[källa från Wikidata]
  7. ^ Nationalencyklopedin (1994). NE HF band 14. NE Nationalencyklopedin. sid. 339. Libris 16945544. ISBN 978-91-976241-3-8 
  8. ^ Karl Otto Bonniers refuseringsbrev finns i Anton Nyströms samling på Stockholms stadsarkiv, även publicerat på Stockholmskällan.
  9. ^ Levin, Hjördis: Elise Ottesen-Jensen i Svenskt biografiskt lexikon
  10. ^ *Leander, Sigfrid (1980). Folkbildningens födelse : Anton Nyström och Stockholms arbetareinstitut 1880-1980. Svenskt liv och arbete, 0348-9310 ; 32. Stockholm: Nordiska mus. Libris 8370322. ISBN 91-7108-182-8 
  11. ^ Sympatiens hemlighetsfulla makt, kapitlet Homosexualitet i kulturdebatten av Greger Eman
  12. ^ Anton och Thyra Nyström, Kvarter: 21A, Gravplatsnummer: 2221A 00019A, Norra begravningsplatsen.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Andersson, Irene (1971). Anton Nyström : en svensk positivist före och efter sekelskiftet 1900 om frihet och jämlikhet. Forskningsprojektet Frihet och jämlikhet som pedagogiska grundbegrepp inom västerländsk demokrati (FOJ), 99-0714228-X ; 9Rapport / Institutionen för pedagogik, Uppsala universitet, 99-0245148-9 ; 12. Uppsala. Libris 759207 
  • Edenholm, Douglas (1931). ”Anton Kristen Nyström - en svensk positivist : ett stycke svensk idéhistoria i modern tid”. Religion och kultur 1931(2) :4,: sid. 222-236. 0034-4001. ISSN 0034-4001.  Libris 11814730
  • Fornell, C. Edv (1891). Anton Nyström : en politisk studie. Stockholm: Looström & K. Libris 1622537 
  • Frängsmyr, Tore (1991). ”Föreläsningar för folket : om Arbetareinstitutet och folkbildningen”. Lychnos (Uppsala : Lärdomshistoriska samfundet, 1936-) 1991,: sid. 35-49. ISSN 0076-1648. ISSN 0076-1648 ISSN 0076-1648.  Libris 2584194
  • Frängsmyr, Tore (1977). ”Positivisten på barrikaderna”. Svärmaren i vetenskapens hus : idéhistoriska essäer (1977): sid. 96-137.  Libris 9673320
  • Leander, Sigfrid (1980). Folkbildningens födelse : Anton Nyström och Stockholms arbetareinstitut 1880-1980. Svenskt liv och arbete, 0348-9310 ; 32. Stockholm: Nordiska mus. Libris 8370322. ISBN 91-7108-182-8 
  • Leander, Sigfrid (1965). Från Anton Nyström till vi som vet mest : en studie över Stockholms arbetareinstitut och dess roll i svenskt folkbildningsarbete. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr. Libris 687800 
  • Lindberg, Folke (1976). Anton Nyström och den stockholmska arbetareliten under kampen om fackföreningarna. Stockholm: Svenska historiska fören. Libris 803984 
  • Lundkvist, Ingmar (2001). ”Bildning och sedlighet : Stockholms Arbetareinstitut och dess strider”. Arbetarhistoria 2001(25) :1(=97),: sid. 14-19 : ill. 0281-7446. ISSN 0281-7446.  Libris 9819666
  • Franz Luttenberger: C Anton Nyström i Svenskt biografiskt lexikon
  • Schroff, P; Westerlund, C. A (1887). Några historiska anteckningar ur arbetarerörelsen i Stockholm. Stockholm. Libris 3037878. https://runeberg.org/pscaw/ 
  • Thyresson, Nils (1994). ”Anton Nyström : Sveriges förste praktiserande dermatolog och striden om hans bok "Hudåkommorna"”. Nordisk medicinhistorisk årsbok (Stockholm : Medicinhistoriska museet, 1968-1996) 1994,: sid. 133-150. ISSN 0303-6480. ISSN 0303-6480 ISSN 0303-6480.  Libris 2272552

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Edvard Wavrinsky 		Ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen
1898-99 		Efterträdare:
Gustaf Rudolf Wretman
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anton_Nyström&oldid=55256796”