Anna Paues
| Anna Paues | |
.jpg) | |
| Född | 26 september 1867[1] Acklinga församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 1945 |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Filolog[1], bibelvetare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Föräldrar | Johan Wilhelm Paues[3] |
| Släktingar | Johan Paues (syskon)[1][3] Erik Paues (syskon)[1][3] |
| Redigera Wikidata | |
Anna Carolina Paues, född 26 september 1867 i Acklinga socken, nuvarande Tidaholms kommun i Västra Götalands län, död 2 september 1945 i Brännkyrka församling i Stockholm,[4] var en svensk filolog, huvudsakligen verksam i England. Hon var syster till Erik Paues och Johan Paues.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Anna Paues avlade mogenhetsexamen vid Wallinska skolan i Stockholm 1886 och studerade därefter språk i Italien och England. År 1894 avlade hon en engelsk examen liknande svensk studentexamen och var därmed kvalificerad för studier vid Newnham College vid Universitetet i Cambridge, ett college speciellt för kvinnliga studenter. Hon avlade där 1897 en bachelorexamen (Tripos, Hounours Bachelor of Arts) i engelska språket och litteraturen. Hon studerade därefter 1897–1899 vid Universitetet i Heidelberg och inskrevs sedan vid Uppsala universitet, där hon 1901 avlade filosofie licentiatexamen och året därefter disputerade för filosofie doktorsgrad.[5][6]
Anna Paues återvände därefter till Newnham College, där hon blev "fellow" 1902 och under åren 1906–1927 var "staff lecturer" i germansk lingvistik. Hennes forskningsfält var medeltidsengelska, men hennes undervisning spände över ett brett fält och omfattade även tyska och svenska.[6]
Anna Paues beskrivs som en uppskattad lärare och forskare vid Universitetet i Cambridge[6] men hade svårt att som kvinna göra sig gällande i den svenska akademiska miljön. Hon ska ha sökt en professur vid Göteborgs högskola, men underkänts för att hon höll provföreläsningen på engelska.[7]
År 1922 tilldelades dock Anna Paues medaljen Illis quorum[5] och 1934, då hon uppnått svensk pensionsålder, erhöll hon hederstiteln professors namn av den svenska regeringen. Hon är därmed den första kvinna i Sverige som blev statligt utnämnd som professor.[6][5] Hon efterföljdes av invärtesmedicinaren Nanna Svartz, som blev den första kvinnan som 1938 tillträdde en statlig professorstjänst. Bägge föregicks av ryskfödda Sofja Kovalevskaja, som redan 1884 blev professor i matematik vid den då privata Stockholms högskola.
Anna Paues flyttade tillbaka till Sverige hösten 1939 i samband med andra världskrigets utbrott och bodde sedan på Liljeholmen i Stockholm.[8] Hon är gravsatt i en släktgrav på Norra begravningsplatsen vid Stockholm.[9]
Skrifter (urval)
[redigera | redigera wikitext]- A Fourteenth Century English Biblical Version doktorsavhandling 1902, omarbetad 1904, nyutgiven i faksimil 1974.
- A newly discovered manuscript of The Poema Morale. Anglia, Neue Folge 18 /1907) 217–238.
- A Treatise on English Pronunciation by James Douglas, 1914.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 6 P-Sheldon, vol. 6, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 39, läs onlineläs online, läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Paues, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8051, läst: 2 juli 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ [a b c] Paues, Anna Carolina iVem är det 1945.
- ^ [a b c d] Paues, släkt, Svenskt biografiskt lexikon band 28 (1992-1994), sida 735.
- ^ Kvinnans långa väg till universitetet, understreckare av Carina Burman i Svenska Dagbladet, 20 mars 2004.
- ^ Brännkyrka kyrkoarkiv, Inflyttningslängder för Brännkyrka, SE/SSA/0003/B I a/21 (1939), bildid: 00040734_00229, sida 295
- ^ Sök på SvenskaGravar.se
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Paues, Anna i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)