Hoppa till innehållet

Anna Bergström-Simonsson

Från Wikipedia
För andra personer med liknande namn, se Anna Bergström.
Anna Bergström-Simonsson
Född30 december 1853[1]
Färnebo församling[1], Sverige
Död30 januari 1937[1] (83 år)
Oscars församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningFörfattare[2], sångpedagog, kompositör[3]
MakeJonas Didrik Simonsson
FöräldrarOlof Bergström[4]
SläktingarAlbert Bergström (syskon)
Emma Bergström-Andelius (syskon)
Redigera Wikidata

Anna Katarina Bergström-Simonsson, född 30 december 1853 i Färnebo socken i Värmland, död 30 januari 1937, var en svensk sångpedagog.[5] Hon var dotter till bruksägaren Olof Bergström och Brita Katarina, född Nilsson (1819-1901) och syster till Albert Bergström.

Bergström-Simonsson avlade organistexamen vid Stockholms musikkonservatorium 1876, var musiklärare i Filipstad 1876–1880 och från 1880 musiklärare i olika skolor i Stockholm. Hon bedrev studier i röstbehandling och talteknik för mademoiselle Ypes-Speet i Zürich, professor Gutzmann och Flatau i Berlin, professor Mygind i Köpenhamn samt Stockhausen i Hamburg. Vidare gick hon i sångundervisning i Tyskland och Schweiz 1887 och 1890, Finland 1903 och Danmark 1905 samt var själv sånglärarinna vid Elementarskolan för flickor i Filipstad 1878-80, vid Södermalms högre läroanstalt för flickor 1880-97, vid Lyceum för flickor 1880-83, vid Ateneum 1881-97, vid Brummerska skolan 1886-1903 och vid Katarina församlings folkskola 1885-95.

1897-1915 var hon lärare vid Statens högre lärarinneseminarium och Statens normalskola för flickor. 1902-20 var hon "ledare av provkurs i skola" vid Musikkonservatoriet i Stockholm.[6] Hon gjorde betydande insatser för sången och taltekniken i skolan.[7]

Anna Bergström-Simonsson invaldes som associé nummer 113 av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 april 1904 och som ledamot 536 den 31 oktober 1912. Hon belönades med Litteris et Artibus 1914.[8]

Hon gifte sig 1916 med direktören vid trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Dalarna, Jonas Didrik Simonsson.[6] De var bosatta på Strandvägen 35 i Stockholm.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Sångkurs för skolan: systematiskt ordnad. H. 1, Gehörsång. Stockholm. 1897. Libris 10237950 
  • Sångkurs för skolan: systematiskt ordnad. H. 2, Tonträffningskurs efter formelmetoden. Stockholm. 1910. Libris 1692407 
  • Sångkurs för skolan: systematiskt ordnad. H. 3, Tonträffningskurs efter formelmetoden. Stockholm. 1910. Libris 1692410 
  • Taltekniska övningar. Stockholm: Norstedt. 1917. Libris 1975612 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Noter
  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
  3. ^ Kvinnliga tonsättare i Sverige 1800-1935, 1982, s. 13, läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Färnebo (S) AI:33 (1876-1880) Bild 75 / sid 57 (AID: v11193.b75.s57, NAD: SE/VA/13146), husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 8 december 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bergström-Simonsson, Anna Katarina i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  6. ^ [a b] Svensk uppslagsbok. Malmö. 1939 
  7. ^ Moberg Carl-Allan, Sundström Einar, Morin Gösta, red (1948). Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. 1, A-Egypten. Stockholm: Sohlman. Libris 42146 
  8. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
Tryckta källor
  • Svenska kvinnor i offentlig verksamhet, Porträtt och biografier samlade och utgivna av N. S. Lundström, Uppsala 1924 s. 41

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anna_Bergström-Simonsson&oldid=53271651”