Angolalångnäbb

	Angolalångnäbb; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Afrikanska sångare; Macrosphenidae
Släkte	Macrosphenus
Art	Angolalångnäbb; M. pulitzeri
Vetenskapligt namn
	§ Macrosphenus pulitzeri
Auktor	Boulton, 1931
Utbredning

Angolalångnäbb^[2] (Macrosphenus pulitzeri) är en fågel i familjen afrikanska sångare inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer endast i ett begränsat område i Angola. Arten är mycket fåtalig och minskar i antal. IUCN kategoriserar den som starkt hotad.

Utseende och läten

Angolalångnäbben är en 13 centimeter lång kortstjärtad och tunnäbbad tätting. Fjäderdräkten är övervägande dovt olivbrun, med blekare buk och gråaktigt ansikte. Lätet är en serie höga, sparvlika toner som upprepas varierat, ömsom explosivt, ömsom mjukare.^[1]

Utbredning och systematik

Arten förekommer enbart i förkastningsbranten i västra Angola (Vila Nova do Seles till Chingoroi).^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

Tidigare placerades långnäbbarna i den stora familjen Sylviidae, men DNA-studier har visat att denna är parafyletisk gentemot andra fågelfamiljer som lärkor, svalor och bulbyler. Sylviidae har därför delats upp i ett antal mindre familjer, däribland familjen afrikanska sångare, där förutom långnäbbar även krombekar inom släktet Sylvietta, samt de monotypiska arterna stråsångare, mustaschsångare, fynbossångare och damarasångare ingår.^[4]

Levnadssätt

Angolalångnäbb förekommer i torr städsegrön skog, i ungskog, torra buskmarker och övergivna kaffeplantager på mellan 800 och 1 030 meters höjd,^[5] även om studier från 2012 bara fann arten i gammelskog.^[6] Arten verkar vara beroende av täta lianer och snårig undervegetation. Den födosöker lågt efter insekter, nästan på marknivå, och är mycket svårsedd.^[1]

Status och hot

Arten är mycket dåligt känd, men populationen tros vara liten och uppgå till 1 000−2 500 vuxna individer.^[1] Den tros minska i antal till följd av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad.^[1]

Namn

Det var under den amerikanske publicisten Ralph Pulitzers expedition till Angola som Rudyerd Bolton upptäckte arten. När han beskrev den gav han den därför det vetenskapliga artnamnet pulitzeri.^[7]

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2022 Macrosphenus pulitzeri . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 21 december 2022.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe (2005), African endemics span the tree of songbirds (Passeri): Molecular systematics of several evolutionary `enigmas', Proc. Royal Soc. B 272, 849-858.
^ Mills, M. S. L. 2010. Angola's central scarp forests: patterns of bird diversity and conservation threats. Biodiversity and Conservation 19(7): 1883-1903.
^ Cáceres, A. 2013. Saving Angola's endemic threatened bird species through the conservation of the Scarp Forest. CZS CBOT Endangered Species Fund – Final Report.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Macrosphenus pulitzeri.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2022 Macrosphenus pulitzeri . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 21 december 2022.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[4] Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe (2005), African endemics span the tree of songbirds (Passeri): Molecular systematics of several evolutionary `enigmas', Proc. Royal Soc. B 272, 849-858.

[5] Mills, M. S. L. 2010. Angola's central scarp forests: patterns of bird diversity and conservation threats. Biodiversity and Conservation 19(7): 1883-1903.

[6] Cáceres, A. 2013. Saving Angola's endemic threatened bird species through the conservation of the Scarp Forest. CZS CBOT Endangered Species Fund – Final Report.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]