Hoppa till innehållet

Andreas Floijerus

Från Wikipedia
Andreas Floijerus
Född1617
Barkeryds församling, Sverige
Död1673
Medborgare iSverige
Utbildad vidAcademia Gustaviana
SysselsättningPräst
FöräldrarLaurentius Andreæ
SläktingarDaniel Floijerus (syskon)
Redigera Wikidata

Andreas Laurentii Floijerus, född 1617 i Barkeryds församling, död 1673, var en svensk präst.

Andreas Floijerus föddes 1617 i Barkeryds församling. Han var son till kyrkoherden Laurentius Andreæ den yngre och Elisabet. Floijers var student vid Dorpats universitet och disputerade 1640, 1644, 1646 och 1647. Han prästvigdes 1650 i Dorpat och var under 8 år rektor vid Nyanskans trivialskola i Ingermanland. Vid anfallet från Ryssland flydde han tillsammans med hustru och barn till Barkeryds socken 1657. Floijerus blev 1662 kyrkoherde i Barkeryds församling och 1672 kontraktsprost i Östbo kontrakt. Han avled 1673 och begravdes av biskopen Johannes Baazius den yngre.[1]

Floijerus var gift med Elisabet Zachrisdotter Torpadia (1639–1711). Hon var dotter till kyrkoherde Zacharias Jonæ Torpadius i Torpa församling. De fick tillsammans barnen Lars Floijerus, Elisabet Floijerus och Kirstin Floijerus (död 1735) som var gift med Anders Svensson i Musebo.[1]