Anders Rane
Jan Anders Rane, född 4 juli 1943 i Bromma, död 2 maj 2024,[1] var en svensk läkare och professor i klinisk farmakologi.
Rane blev med.lic 1969 och docent 1974 vid Karolinska institutet. Åren 1985–1990 var Rane professor, tillika enhetschef för farmakoterapeutiska enheten vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning i Uppsala (nuvarande Läkemedelsverket). Han var professor i klinisk farmakologi vid Uppsala universitet och överläkare i klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset 1990 till 1998 och därefter innehade han motsvarande professur vid Karolinska institutet. Rane var samtidigt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och klinikchef, först i Huddinge men efter sammanslagningen av sjukhusen i Solna och Huddinge chef för den gemensamma kliniken. Rane hade efter pensionen fortsatt anställning som senior professor vid Karolinska institutet. Han var sedan 2018 svensk representant (Beneficiary vid KI) i det europeiska nätverksprojektet för utveckling av läkemedel för barn "Conect4Children",[2][3] ett av Europas största forskningsprojekt i form av offentlig-privat samverkan.
Rane var medlem i flera expertgrupper i Socialstyrelsen och i WHO:s expertpaneler. Han var Director för WHO Collaborating Centre vid Karolinska Institutet (Drug Utilization Research and Clinical Pharmacological Services), styrelsemedlem i WHO:s biverkningscenter samt sakkunnig i EU kommissionen vid framtagandet av Paediatric Regulation för barnläkemedel,[4] styrelsemedlem i flera internationella sammanslutningar samt President för European Society of Developmental Pharmacology. Han var också ordförande i Svenska Läkaresällskapets Sektion för läkemedelslära och i Svensk förening för klinisk farmakologi. Hans huvudsakliga forskning har rört läkemedels metabolism, farmakogenomik, barnläkemedel [5] och dopningsmedel.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 18 maj 2024, sid. 57
- ^ ”conect4children is a pan-European clinical trial network” (på amerikansk engelska). conect4children. https://conect4children.org/. Läst 17 januari 2023.
- ^ Turner MA, Hildebrand H, Fernandes RM, et al (mars 2021). ”The conect4children (c4c) Consortium: Potential for Improving European Clinical Research into Medicines for Children”. Pharmaceut Med. 2021 Mar;35(2):71-79. doi:10.1007/s40290-020-00373-6. Epub 2021 Feb 4. PMID 33539007; PMC 7979601. (Springer Link).
- ^ ”Tio år med EU-lagen om barnläkemedel”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2017/04/tio-ar-med-eu-lagen-om-barnlakemedel/. Läst 26 april 2017.
- ^ Rane A (26 nov 2019). ”Encouraging prospects for paediatric drug development in Europe”. Acta Paediatrica (John Wiley & Sons, Inc.).
- ^ Sjöqvist F, Garle M, Rane A (31 maj 2008). ”Use of doping agents, particularly anabolic steroids, in sports and society.”. Lancet (www.thelancet.com).
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Rane, J Anders i Vem är det 2001 (P.A. Norstedt & Söner förlag, 2000)
- Rane, Anders, Drug metabolism in the human fetus and newborn infant, Diss. (sammanfattn.) Stockholm : Karolinska institutet, Stockholm, 1973
- Karolinska institutet. Från cell till samhälle: de nya professorerna vid KI berättar om sin forskning. 2000. Stockholm: Informationsproduktion, Karolinska institutet; 1999.