Hoppa till innehållet

Anders Bruzelius

Från Wikipedia
Anders Bruzelius
Född14 mars 1911[1]
Maria Magdalena församling[1], Sverige
Död1 oktober 2006[1] (95 år)
Lunds domkyrkoförsamling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningFörfattare, jurist
MakaIngrid Bruzelius
(g. 1938–1984)
BarnKarin Maria Bruzelius (f. 1941)
Lars Bruzelius (f. 1943)
Nils Bruzelius (f. 1945)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Anders Sommar Bruzelius, född 14 november 1911 i Stockholm, död 11 oktober 2006 i Lund, var en svensk jurist.

Bruzelius utbildade sig till jurist vid Stockholms universitet med juris kandidatexamen 1934. Han var anställd vid Lunds rådhusrätt sedan 1947, från 1953 som rådman, från 1971 rådman i Lunds tingsrätt där han 1972 blev lagman, samt från 1948 också lärare vid Lunds universitet. Han blev hedersdoktor vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet 1969 tillsammans med Ruth Bader Ginsburg.

Han arbetade 1961–1965, då rådman i Lund, tillsammans med Ruth Ginsburg i Lund inom ett projekt som drevs av Columbia University i New York för att kartlägga rättegångspraxis i civilprocesser i Frankrike, Italien och Sverige för en amerikansk publik. Detta resulterade i boken Civil Procedure in Sweden.[2]

Anders Bruzelius var son till apotekaren Nils Bruzelius och Maria Sandberg. Nils G. Bruzelius var hans farfar. Anders Bruzelius gifte sig 1938 med Ingrid Hoffmeyer. Paret hade barnen Karin Maria Bruzelius, Lars Bruzelius och Nils Bruzelius.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Anders Bruzelius: Rättskunskap, Gleerup, Lund 1959
  • Anders Bruzelius och Ruth Ginsburg: Civil Procedure in Sweden, Martinus Nijhoff, Haag 1965
  • Anders Bruzelius, Erik Wångstedt och Marie-Louise Norking: Kortfattad engelsk-svensk juridisk ordbok
  • Anders Bruzelius: Doctorinnan Erica Sommar född Liebman, Bruzelianska släktföreningen, Södra Sandby 1981
  • Anders Bruzelius och Jan Nasanius: Socialtjänstens termer och begrepp: social ordbok, Skeab/Håkan Ohlson, Lund 1982

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Recension av Per Olof Bolding i Svensk Juristtidning 1966