Anders Andersson i Smedbyn
Utseende
Anders Andersson | |
Anders Andersson i Smedbyn | |
Född | Anders Andersson 11 januari 1823[1][2] Kila församling[1][2][3], Sverige |
---|---|
Död | 12 januari 1886[1][4] (63 år) Kila församling[1][4], Sverige |
Nationalitet | Svensk |
Andra namn | Andersson i Smedbyn |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[1][4][3], lantbrukare[1] |
Befattning | |
Andrakammarledamot, Södersysslets domsagas valkrets (1867–1869)[1] Andrakammarledamot, Södersysslets domsagas valkrets (1873–1875)[1] Andrakammarledamot, Södersysslets domsagas valkrets (1876–1885)[1] | |
Politiskt parti | |
Lantmannapartiet[1] | |
Redigera Wikidata |
Anders Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Smedbyn), född 11 januari 1823 i Kila socken i Värmlands län, död där 12 januari 1886,[5] var en svensk lantbrukare och politiker.[6]
Han var hemmansägare i Västra Smedbyn i Kila socken i Värmlands län. Andersson var ledamot av riksdagens andra kammare 1867–1869, 1873–1875 samt 1876–1885, invald i Södersysslets domsagas valkrets (före 1872 Gillbergs och Näs häraders valkrets) i Värmlands län. Han tillhörde Lantmannapartiet.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgbsA, läst: 7 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kila kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13278/C I/8 (1800-1826), bildid: C0037913_00096, sida 173, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 23 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 23 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kila kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VA/13278/F I/2 (1861-1886), bildid: A0022415_00097, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 23 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Andersson, Anders
- ^ [a b] Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Ledamöter och valkretsar, band 4 (Sveriges riksdag 1990), s. 380–381.