Hoppa till innehållet

Anapana Samyutta

Från Wikipedia

Ānāpāna Samyutta är det 54:e kapitlet, eller samyuttan, i Samyutta Nikāya, den tredje av de fem nikayor, eller samlingar, som ingår i Suttapitaka.[1] Samyuttan ingår i nikayans femte och sista del Maha-vagga (Kapitel 45-56) och behandlar som framgår av namnet antyder ānāpānasati, tekniken för andning med medveten närvaro.[2] Det är en meditationsteknik som Buddha lärde ut i ett flertal sutror (pali sutta; sanskrit sutra) och en vanlig meditationsteknik inom olika grenar av buddhismen – tibetansk buddhism, Zen, Tiantai och theravadabuddhism – men även inom västerländska program för mindfulness.

Samyuttans innehåll och struktur[1]

[redigera | redigera wikitext]

Bland sutrorna i denna samyutta kan särskilt nämnas:

  • Sutra nr 6 Arittha Sutta — i vilken Buddha förklarar att det för att lyckas med meditation inte räcker med mindfulness, utan också krävs att man utvecklar särskilda förmågor.
  • Sutra nr 8 Dipa Sutta — “Lampans sutra” i vilken fastslås att oavsett hur avancerad man blir i sitt meditationsutövande är grundprincipen densamma: att fortsätta utveckla och underhålla den medvetna närvaron i sin andning.
  • Sutra nr 9 Vesali Sutta — som redogör för hur meditation genom andning i medveten närvaro klargör de underliggande syftena med även andra meditationsövningar.
  • Sutra nr Ananda Sutta — där Buddha berättar för Ananda hur anapanasati i steg leder till det fullständiga uppvaknandet.

Andra texter om anapanasati

[redigera | redigera wikitext]

Anapanasati finns utförligt behandlat i två av de nikayor, eller samlingar, som ingår i Suttapitaka, vilken är en av ”de tre korgarna” i Tipitaka. Dels i denna sutta, kapitel 54, i Samyutta Nikaya, dels i Ānāpānasati Sutta, sutra nummer 118 i Majjhima Nikāya.[2] Tekniken behandlas också i Kayagata-sati Sutta, i Majjhima Nikayas sutra nummer 119, i Maha-satipatthana Sutta, i Digha Nikayas sutra nummer 22 och Satipatthana Sutta i Majjhima Nikayas sutra nummer 10.[3]

Samyutta Nikāya överensstämmer i innehåll med Samyukta Āgama, som ingår i Sutra Pitikas från theravadabuddhismens palikanon.[4] Sålunda motsvaras Anapana Samyutta där av Annabannanian Xiangying.[5]

Det sammansatta ordet ānāpānasati kommer av "sati", som betyder mindfulness, och "ānāpāna" som härleds till inandning och utandning.[6] "Samyutta" betyder förbundna och i detta sammanhang förbundna kapitel. Ānāpāna-samyutta betyder alltså ungefär ”De förbundna kapitlen om andning”.

  1. ^ [a b] ”Samyutta Nikaya – The Grouped Discourses” (på engelska). accesstoinsight.org. 2005. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/index.html#sn54. Läst 5 november 2017. 
  2. ^ [a b] ”Anapanasati Sutta: Mindfulness of Breathing” (på engelska). accesstoinsight.org. 2006. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.118.than.html. Läst 5 november 2017. 
  3. ^ ”Satipatthana Sutta: The Foundations of Mindfulness” (på engelska). accesstoinsight.org. 1994. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.010.nysa.html. Läst 5 november 2017. 
  4. ^ Robert E. Buswell Jr., Donald S. Lopez Jr. (2014) (på engelska). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3 
  5. ^ Mun-keat Choong (2000) (på engelska). The Fundamental Teachings of Early Buddhism: A Comparative Study Based on the Sutranga Portion of the Pali Samyutta-Nikaya and the Chinese Samyuktagama - Volym 32 av Beiträge zur Indologie. Otto Harrassowitz Verlag. sid. 225. ISBN 9783447042321. https://books.google.se/books?id=yLU-oZio9_oC&pg=PA267&lpg=PA267&dq=%22Anapana+Samyutta%22&source=bl&ots=6hU3iaxOLU&sig=ID3x_CKmVUOyonmftAJ90y6sU3k&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi-0JXe66fXAhVkEJoKHZYCCzY4ChDoAQgrMAE#v=onepage&q=%22Anapana%20Samyutta%22&f=false. Läst 5 november 2017 
  6. ^ ”Ānāpāna” (på engelska). The Pali Text Society's Pali-English Dictionary. Digital Dictionaries of South Asia, University of Chicago. https://dsal.uchicago.edu/cgi-bin/app/pali_query.py?qs=%C4%81n%C4%81p%C4%81na&searchhws=yes&matchtype=exact. Läst 5 november 2017. 

Mera läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]