Hoppa till innehållet

Amerikansk röd ekorre

Från Wikipedia
Amerikansk röd ekorre
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteTamiasciurus
ArtAmerikansk röd ekorre
T. hudsonicus
Vetenskapligt namn
§ Tamiasciurus hudsonicus
Auktor(Erxleben, 1777)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Amerikansk röd ekorre (Tamiasciurus hudsonicus[2][3][4][5][6][7]) är en däggdjursart som först beskrevs av Johann Christian Polycarp Erxleben 1777. Den ingår i släktet Tamiasciurus och familjen ekorrar.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Arten liknar den europeiska ekorren (Sciurus vulgaris) i utseende men den är tydlig mindre och dessutom tillhör de olika släkten. Individer av amerikansk röd ekorre når en kroppslängd (huvud och bål) av 16,5 till 23 cm, en svanslängd av 9 till 16 cm och en vikt av 195 till 280 gram.[10] Pälsens färg på ryggen varierar mellan rödbrun och brun medan buken är vitaktig. Under sommaren är kanten mellan den bruna och den vita pälsen ofta svartaktig. Den gulgråa till rödbruna svansen är inte lika yvig som hos andra arter av släktet Tamiasciurus. Kring ögonen har arten en iögonfallande vit ring.[10]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Amerikansk röd ekorre förekommer i stora delar av Nordamerika från Alaska över Kanadas tempererade delar till Stora slätterna i USA och östra USA. I centrala USA sträcker sig utbredningsområdet söderut till Arizona och New Mexico. I östra USA ligger utbredningsområdets södra gräns i nordvästra Georgia och södra Virginia.[1]

Arten vistas främst i barrskogar men den hittas likaså i blandskogar, buskskogar och urbaniserade områden.[1]

Individerna är aktiva på dagen. På natten vilar de i trädens håligheter, självbyggda bon av blad eller i jordhålor.[1] Vid sämre väderförhållanden blir ekorren slö men den håller ingen vinterdvala. Den samlar vanligen ett stort förråd för dessa tider och ofta används förrådet av flera generationer. Utanför parningstiden lever varje individ ensam och försvarar ett revir kring förrådet.[10]

Amerikansk röd ekorre äter främst frön från kottar samt andra växtdelar som nötter, bark, sav, nektar, blommor och unga växtskott. Denna kost kompletteras med insekter, fågelägg samt mindre ofta med små ryggradsdjur som småfåglar och andra gnagare.[10]

Honorna parar sig vanligen under våren (februari till april) och ibland även under sensommaren (juni – augusti). En hona parar sig oftast med flera hannar. Dräktigheten varar 31 till 35 dagar och sedan föds 3 till 5 ungar. Ungdjuren är vid födelsen nakna. De får di under cirka 7 till 8 veckor och blir självständiga efter ungefär 18 veckor. Ibland lämnar modern i stället för ungarna reviret när ungarna är tillräckligt stora. De flesta individer blir 3 till 7 år gamla och vissa exemplar blir 10 år gamla.[10]

Arten delas av Catalogue of Life in i följande 25 underarter:[8]

  • T. h. hudsonicus (Erxleben, 1777)
  • T. h. abieticola (A. H. Howell, 1929)
  • T. h. baileyi (J. A. Allen, 1898)
  • T. h. columbiensis A. H. Howell, 1936
  • T. h. dakotensis (J. A. Allen, 1894)
  • T. h. dixiensis Hardy, 1942
  • T. h. fremonti (Audubon and Bachman, 1853)
  • T. h. grahamensis (J. A. Allen, 1894)
  • T. h. gymnicus (Bangs, 1899)
  • T. h. kenaiensis A. H. Howell, 1936
  • T. h. lanuginosus (Bachman, 1839)
  • T. h. laurentianus Anderson, 1942
  • T. h. loquax (Bangs, 1896)
  • T. h. lychnuchus (Stone and Rehn, 1903)
  • T. h. minnesota (J. A. Allen, 1899)
  • T. h. mogollonensis (Mearns, 1890)
  • T. h. pallescens A. H. Howell, 1942
  • T. h. petulans (Osgood, 1900)
  • T. h. picatus (Swarth, 1921)
  • T. h. preblei A. H. Howell, 1936
  • T. h. regalis A. H. Howell, 1936
  • T. h. richardsoni (Bachman, 1839)
  • T. h. streatori (J. A. Allen, 1898)
  • T. h. ungavensis Anderson, 1942
  • T. h. ventorum (J. A. Allen, 1898)

Wilson & Reeder (2005) räknar inte in T. h. columbiensis.[5]

  1. ^ [a b c d e] 2008 Tamiasciurus hudsonicus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  5. ^ [a b] (2005) , website Tamiasciurus hudsonicus, Mammal Species of the World
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  8. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/Tamiasciurus+hudsonicus/match/1. Läst 17 november 2017. 
  9. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  10. ^ [a b c d e] R. Edwards (28 november 2009). ”American red squirrel”. ARKive. Arkiverad från originalet den 16 september 2013. https://web.archive.org/web/20130916030248/http://www.arkive.org/american-red-squirrel/tamiasciurus-hudsonicus/. Läst 19 november 2013. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]