Amasa Walker
| Amasa Walker | |
 | |
| Född | 4 maj 1799[1][2] Woodstock, USA |
|---|---|
| Död | 29 oktober 1875[1][2] (76 år) North Brookfield, USA |
| Medborgare i | USA |
| Sysselsättning | Politiker, nationalekonom, författare[3] |
| Befattning | |
| Ledamot av USA:s representanthus Ledamot av Massachusetts representanthus Ledamot av Massachusetts delstatssenat | |
| Arbetsgivare | Harvard University Oberlin College |
| Politiskt parti | |
| Liberty Party Republikanska partiet Demokratiska partiet | |
| Barn | Francis Amasa Walker (f. 1840)[4] |
| Föräldrar | Walter Walker[4] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Amasa Walker, född 4 maj 1799 i Woodstock, Connecticut, död 29 oktober 1875 i North Brookfield, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom; far till Francis Amasa Walker.
Walker var 1825-40 köpman, men började på 1840-talet hålla nationalekonomiska föreläsningar i Oberlin College, Ohio. År 1849 valdes han till medlem av senaten i Massachusetts och fick flera andra förtroendeuppdrag, bland annat var han president i Temperance Society i Boston och vice president i de båda första internationella fredskongresserna (London 1843 och Paris 1849). Som nationalekonom ivrade han i synnerhet för järnvägsväsendets utveckling och för dubbelt myntsystem (fakultativ bimetallism), det senare särskilt i arbetet Nature and Uses of Money and Mixed Currency (1857). Hans (tillsammans med sonen utarbetade) främsta vetenskapliga verk är The Science of Wealth: A Manual of Political Economy. Embracing the Laws of Trade, Currency, and Finance (1866; flera upplagor).
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Walker, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gz281b, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7499335, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] geni.com.[källa från Wikidata]