Altersbruk
| Altersbruk | |
| småort | |
 Kvarnen
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Piteå kommun |
| Distrikt | Norrfjärdens distrikt |
| Koordinater | 65°29′4″N 21°24′11″Ö / 65.48444°N 21.40306°Ö |
| Area | 21 hektar (2015)[1] |
| Folkmängd | 58 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S9016[2] |
| Beb.områdeskod | 2581SB125 (2015–2020)[3][4] 2581SB125 (2023–)[5] |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Altersbruk | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Alters bruk är ett numera nedlagt järnbruk i Norrfjärdens socken, Piteå kommun, Norrbottens län, cirka 13 km uppströms Alterälvens mynning i Bottenviken. Bruket var under sin storhetstid på 1800-talet en betydande egendom och Norrbottens enda säteri, under vilket även bland annat Munksunds sågverk lydde. Den mest kände ägaren var Samuel Gustaf Hermelin, som 1801 erhöll privilegium på anläggning av ett stångjärns- och manufakturverk, men anläggningen kom till stånd först sedan Karl XIV Johan inköpt egendomen. Alters bruk kom sedermera att tillhöra de olika Gällivarebolagen, under vilka det utvidgades. Vid bruket bedrevs järnproduktion till år 1890, då verksamheten lades ner. Det som finns kvar från brukstiden är herrgård, magasin, telegrafstationshuset och en kvarn med tillhörande damm. En kvarndamm som är Norrbottens äldsta kvarndamm som fortfarande är i bruk. Kvarndammen fungerar idag som badplats. Kontorsbyggnaden är avflyttad och används numera som bostadshus. Noteras kan också att den äldre bebyggelsen i Altersbruk är från mitten av 1800-talet och brukstiden.
Altersbruk är den gemensamma postadressen i Alterdalen som består av sju byar. Byarna är Pålmark, Nybyn, Holmträsk, Backträsk, Bodträsk, Altergård och Övre Storfors. Vid småortsavgränsningen 2015 avgränsade SCB här en småort, som dock 2020 inte längre uppfyllde kraven på småort, men återfick statusen 2023. [6]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Försök till statlig initierad kolonisation, även kallad uppodling, av Alterdalen i "Piteå stora nybygge" eller tillämnade kolonier, startade 1757, och nytt försök gjordes 1775. Området det gällde började en mil från havet vid byarna Håkansö och Porsnäs - idag del av tätorten Norrfjärden -, och sträckte sig 8 till 10 mil till "Lappmarkens Rå" och löpte "3 1/2 mil i bredd på ömse sidor om Alterån emellan Piteå och Luleå Elfwar", enligt typografen och genealogen Abraham Abrahamsson Hülphers beskrivning från 1789. Först ägde major Georg Wilhelm Palmstruck privilegiet till nyodlingen, men innan han ens startat något nyodlingsprojekt sålde han den till grosshandlare Fredrik Lundin i Stockholm. Efter Lundin tagit över kom en del nybyggare från södra Sverige. År 1779 gjordes en syn av nyodlingen och då fanns det 13 nybyggen i trakten av upp till 3 mil från Håkansö och Porsnäs. Resultatet av synen var att nybyggesverksamheten inte var så lyckad som önskat. Efter denna syn flyttade en del av de söderifrån komna nybyggarna, och folk närmare ifrån tog istället upp en del nybyggen i området. Fast 1781 togs beslutet av flera involverade kreditorer att sälja vad som kallades "egendomen". En "herr Bladh" köpte egendomen, men hans arvingar sålde den 1785 efter hans död. Halva köptes av Luleå sågverk.[7]
Kända personer från Alter
[redigera | redigera wikitext]Kända personer med anknytning till orten Altersbruk är bland andra journalisten och författaren Liza Marklund ifrån närliggande Pålmark, Idoldeltagaren Jens Pääjärvi och Miljöpartiets tidigare språkrör Anders Nordin.[källa behövs]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Herrgården. -
Kvarndammen, ännu i drift. -
Magasinet.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Axelson, Alf W.: Alters bruks historia. Piteå, 1997
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Alters bruk, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online, läst: 10 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, SCB, 19 december 2016, läs online, läst: 10 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska småorter 2020, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter och småort 2023, förändringar i koder och beteckningar, SCB, 27 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska småorter 2020 SCB, läst 13 december 2022
- ^ Hülphers Abrahamsson, Abraham (1798). Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten. 1 Bandet. Västerås. sid. 132-133
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
