Hoppa till innehållet

Schalottenlök

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Allium ascalonicum)
Schalottenlök
Schalottenlök, skivad och hel
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljAmaryllisväxter
Amaryllidaceae
SläkteLöksläktet
Allium
ArtSchalottenlök
A. cepa Aggregatum-gruppen
Vetenskapligt namn
§ Allium cepa Aggregatum-gruppen
AuktorLinné, 1753

Schalottenlök (Allium cepa [Aggregatum-gruppen]) är en sortgrupp av matlök (Allium cepa) i familjen amaryllisväxter.

Till skillnad från vanlig matlök bildar schalottenlöken hela knippen av lökar. Löken är också mindre och uppdelad i 4–8 klyftor. Färgen skiftar i vitt till violett. Den anses som den finaste matlöken[1] med sin milda, aromatiska smak som gör att den passar i matlagning där löksmaken inte skall dominera. Löken importeras allt som oftast men odlas även i mindre skala i Sverige. Den skördas i juli till augusti.

Bananschalottenlök är långsmala, oftast större, sorter som har som mest två klyftor.

Namnet potatislök används för gamla svenska sorters schalottenlök, och många lokalsorter finns bevarade[2].

Historiskt har olika principer funnits för att skilja mellan potatislök och schalottenlök i olika Europeiska länder och Programmet för odlad mångfalds inventeringar visade också att många olika svenska namn används för de arvelökar som bevarats lokalt[3].

Sorten 'Leksand' ofta kallad "Leksandslök" är känd i odling sedan åtminstone 1859[3]. Sorterna 'Leksand', 'Maglasäte' och 'Anna' finns registrerade som amatörsorter hos Jordbruksverket vilket innebär att de får odlas och spridas kommersiellt[4].

Namn och etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer av fr. échalote[5], med samma betydelse, efter staden Askalon,[6][1] dagens Ashkelon. En äldre vanlig stavning var charlottenlök.[5][7]

Tidigare användes artnamnet Allium ascalonicum för schalottenlöken[1], men det betvivlades länge att det var en egen art.[5]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]