Hoppa till innehållet

Allan Arvastson

Från Wikipedia

Allan Tage Gustaf Arvastson, född 10 oktober 1906 i Huaröds församling, Kristianstads län,[1] död 5 juni 1991 i Eslöv,[2] var en svensk präst och kyrkohistoriker, främst hymnolog

Efter studentexamen i Malmö 1925 studerade Arvastson teologi vid Lunds universitet. Han blev teologie kandidat och prästvigdes i Lund 1929. Arvastson blev sedan teologie licentiat 1945 och teologie doktor 1950. Han blev vikarierande kyrkoadjunkt i Svalöv 1929 och kyrkoadjunkt där 1933. Han var komminister i Eslöv 1935–1954 och kyrkoherde där 1954–1967. Därefter blev han kontraktsprost i Onsjö och Harjagers kontrakt. Arvastson tjänstgjorde som timlärare vid Eslövs högre allmänna läroverk 1949–1954 och Lunds teologiska fakultets praktiska övningskurs 1964–1965. Han hade också uppdrag som ledamot i Lunds teologiska sällskap från 1952 samt ledamot av Hymnologiska institutets granskningsnämnd från 1960. Arvastson skrev artiklar och recensioner i uppslagsverk, tidskrifter och tidningar. Han var ledamot av Nordstjärneorden (LNO).[3]

Arvastson var jämte Emil Liedgren sin tids ledande svenske hymnolog. Han utgav ett stort antal psalm- och psalmbokshistoriska vetenskapliga undersökningar, bland vilka märks Den Thomander-Wieselgrenska psalmboken (doktorsavhandling 1949), Psalmboksarbetet i Sverige vid slutet av 1800-talet. Förslagen 1889 och 1896 (1954), Svensk psalm under 1900-talet. Studier beträffande psalmboksfrågan i Sverige från sekelskriftet fram till 1937 (1959), Den svenska psalmen (1963), Imitation och förnyelse. Psalmhistoriska studier (1971), Svensk psalm genom tiderna (1975).

Allan Arvastson var son till folkskolläraren Carl Oskar Arvastson (1880–1926) och Maria, född Persson (1880–1948). Han gifte sig 1935 med folkskollärare Ingrid, född Lewis-Jonsson (1907–1995), dotter till hovpredikanten Karl Lewis Jonsson och Ruth, född Wihlborg. De fick barnen Bertil (född 1937), Kerstin (född 1940) och Gösta (1943–2023).[2][3] Makarna Arvastson är begravna på Klockarebackens kyrkogård i Höör.[4]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • Den Thomander-Wieselgrenska psalmboken (1949)
  • Från klockstapel och predikstol (1952)
  • Anders Hedener och psalmboken (1953)
  • Prosten Hans Öberg i Gullarp och de kyrkliga frågorna (1953)
  • Emigranter och svensk-amerikaner (1954)
  • Psalmboksarbetet i Sverige vid slutet av 1800-talet (1954)
  • Svensk psalm under 1900-talet (1959)
  • Saxiltorp, Västra Sallerup, Eslöv (1961)
  • Den svenska psalmen (1963)
  • På Dückrarnas tid: bilder från Ellinge, Västra Sallerup och Eslöv (1969)
  • Imitation och förnyelse: psalmhistoriska studier (1971)
  • Svensk psalm genom tiderna (1975)
  • Wallin, sekelskiftet och nutiden: ett psalmperspektiv (1977)
  • Kyrkohistoria i brytningstider: en forskningsöversikt (1981)
  • Urban Hiärnes "psalmobservationer" (1983)
  • Urban Hiärnes tysklandsresa 1689 (1987)
  1. ^ Arvastson, Allan Tage Gustaf i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap (1934)
  2. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  3. ^ [a b] ARVASTSON, ALLAN T G, teol dr, kyrkoherde, Eslöv i Vem är Vem? / Skåne, Halland, Blekinge 1966 / s 46.
  4. ^ ”Arvastson, Allan Togo Gustaf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/623a9b1f-13f1-46df-8ac1-fa13fa83d788. Läst 15 augusti 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]