Algoth Niska

Algoth Niska
	Algoth Niska
Född	5 december 1888; Viborg
Död	28 maj 1954 (65 år); Helsingfors
Begravd	Sandudds begravningsplats
Medborgare i	Finland och Kejsardömet Ryssland
Sysselsättning	Fotbollsspelare
Släktingar	Ester Niska (syskon); Adolf Niska (syskon); Bror Niska (syskon)
	Redigera Wikidata

Algoth Johannes Niska, född 5 december 1888 i Viborg, död 28 maj 1954 i Helsingfors, var en finländsk smugglarkung och landslagsman i fotboll 1912.

Uppväxt

Niskas far var en finlandssvensk sjökapten (noggrannare förste styrman) och han hade fyra syskon. Då fadern dog 1903 flyttade familjen från Viborg till Helsingfors. Av Algoth Niskas syskon var Adolf operabaryton, Ester sopran, Bror operettsångare, Arno teaterchef och Aina dansös. Algoth Niska gifte sig med Magda Aufrichtig i Helsingfors den 11 september 1917 och med Celia Andersson i Mariehamn den 21 juli 1927. Han hade två barn, Magda och Jack. I finska sammanhang stavas Algoth ibland Algot ^[2].

Idrottskarriär

Algoth Niska spelade fotboll för Unitas, som vann Finlands första mästerskap år 1908. Han spelade för finska landslaget 1911–1912 och deltog i Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm. Han gjorde Finlands 2–1-mål (enligt källan ^[3] gjordes Finlands mål av J. Öhman, E. Soinio och B. Wiberg) mot Italien och matchen vanns av Finland 3–2. Niska slutade sin internationella karriär efter bronsmatchen i Stockholm som 23-åring, men spelade i Finland ännu 1916, då han vann sitt andra mästerskap med Kiffen, Kronohagens Idrottsförening (KIF).^[3]

Lag

Viborg IFK, 1904
Helsingfors Unitas, 1906–1909
Helsingfors IFK, 1910–1912
Kiffen, 1916

Smugglare

Då alkoholförbud infördes i Finland 1919, sålde Algoth Niska spritdrycker.

Helsingfors finare kretsar började köpa sprit av honom. Den skaffade han bland annat av estniska och tyska fartyg som hade ankrat vid den finska kusten. Senare smugglade han vin från Sverige som inte hade en förbudslag. Från Lillgården i Tyresta by (som förr kallades Anders Olssons gård) hade Niska under 1920-talet sitt högkvarter vid smuggelvägen mellan Åva och Stockholm.^[4]

Ibland blev Niska fast och satt i fängelse korta perioder. Enligt egen utsago har han aldrig skjutit mot en polis eller gjort motstånd mot ordningsmakten. Då han frigavs fortsatte han smugglingsverksamheten och efterlystes i både Finland och Sverige. År 1923 avvisades han från Sverige och bodde därefter i Riga, Tallinn och Danzig. Niska talade svenska, tyska, engelska och finska.

År 1938 träffade Niska en österrikisk affärsman, den judiska Albert Amtman, som hade flytt undan nazismen till Finland ^[2] Niska beslöt att hjälpa judar och skaffade fram förfalskade pass. Han lyckades således rädda 150 judar under andra världskriget och var efterlyst av Gestapo. Niskas människosmuggling slutade då Tyskland förklarade krig mot Sovjetunionen och gränserna stängdes.^[5]

Algoth Niska dog vid 65 års ålder den 28 maj 1954 i en hjärntumör trots att han opererades. Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.^[6] Niska är morfar till den finländska sångaren Danny^[5] samt bror till operasångaren Adolf Niska, operasångerskan Ester Niska och skådespelaren Bror Niska.

Utgivna böcker

Över gröna gränser. Helsingfors: Söderström. 1953. Libris 2099718 (memoarer om räddandet av judar från Tyskland)
Mina äventyr. Helsingfors: Söderström. 1931. Libris 1924988 (memoarer från spritsmugglaråren)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.

^ [a b c] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3284, läst: 3 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kallonen, Kari (2000). Algoth Niska : salakuljettajien kuningas (1. painos). Revontuli. ISBN 952-5170-13-6. OCLC 54776042. https://www.worldcat.org/oclc/54776042. Läst 9 juni 2021
^ [a b] (på finska) Jalkapallon Pikkujättiläinen. WSOY. 2003. ISBN 951-0-27037-7
^ Nilsson, Sune (8 januari 2016). ”Percy Nilssons tvätteri”. Haninge kommun. https://www.haninge.org/2016/01/08/percy-nilssons-tvatteri/.
^ [a b] ”Ilkka "Danny" Lipsanen: Isoisäni Algot Niska”. Kustannus HD. 21 augusti 2014. http://www.kustannushd.fi/kirjailijat-niska-danny.htm.
^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (PDF). Helsingin seurakuntayhtymä. sid. 13. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.

Externa länkar

”Niska, Algot”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5421-1416928958027

[5dbba7ee4f61d1994141a4dca043e5762515246c-1] [a b c] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3284, läst: 3 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}

[sala-2] [a b] Kallonen, Kari (2000). Algoth Niska : salakuljettajien kuningas (1. painos). Revontuli. ISBN 952-5170-13-6. OCLC 54776042. https://www.worldcat.org/oclc/54776042. Läst 9 juni 2021

[ReferenceA-3] [a b] (på finska) Jalkapallon Pikkujättiläinen. WSOY. 2003. ISBN 951-0-27037-7

[haningetyresta-4] Nilsson, Sune (8 januari 2016). ”Percy Nilssons tvätteri”. Haninge kommun. https://www.haninge.org/2016/01/08/percy-nilssons-tvatteri/.

[isoisä-5] [a b] ”Ilkka "Danny" Lipsanen: Isoisäni Algot Niska”. Kustannus HD. 21 augusti 2014. http://www.kustannushd.fi/kirjailijat-niska-danny.htm.

[6] ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (PDF). Helsingin seurakuntayhtymä. sid. 13. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]