Algonkin-baskiskt pidginspråk
Algonkin-baskiskt pidginspråk var ett pidginspråk som talades av baskiska valfångare, Mi'kmaq- och Innu-indianer samt andra talare av algonkinspråk kring Saint Lawrenceviken, som idag ligger i östra Kanada. Basker bosatte sig i området 1527, och pidginspråket anses ha börjat utvecklats under 1530-talet och varit väl spritt under andra halvan av seklet. Språket användes även av franska valfångare och handelsmän som handlade med pälsvaror kring Newfoundland och Labradorhalvön.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Algonkin-baskiskan var spridd i området runt viken under andra halvan av 1500-talet, och själva den baskiska närvaron i området nådde sin topp åren 1550–1580. I början av 1600-talet mer eller mindre avslutades de baskiska seglatserna till Saint Lawrenceviken, på grund av minskad tillgång på val, spanjorernas minskande inflytande i Nordamerika och en ökad närvaro av engelsmän, nederländare och fransmän.[1]
Exempel på Algonkin-baskiska
[redigera | redigera wikitext]Algonkin-baskiska | Baskiska | Svenska |
---|---|---|
elege | erege | kung |
orignak | oreinak | älgar |
barilia | barrika | fat |
atouray | atorra | tröja |
capitaina | kapitaina | kapten |
kessona | gizona | man |
Även inslag från franska förekom, till exempel "garramersies" från grand merci, "stort tack".
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Artikeln är baserad på franska och spanska Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ "Basques". Arkiverad 4 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Thecanadianencyclopedia.com. Läst 2 november 2013. (franska)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bakker, P. (1989): "The language of the coast tribes is half basque" i: Antropological linguistics 31, s. 117-147.
- Bakker, P. (199?): "Davis Strait, Hudson Strait and the Gulf of Saint Lawrence" i: Language contact in Artic, s. 270-309, General Trends in Linguistics 49?.
- Kurlansky, M (1997): The Basque History of the World. London, Vintage.
- Mitxelena, L. (1984): "Lingüística inmanente y lingüística trascendente" i: Anuario del seminario de filología vasca "Julio Urquijo", 18, s. 251-266, Donostia-San Sebastián, Excma. Diputación Foral de Guipúzcua.