Hoppa till innehållet

Alfred O.C. Nier

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Alfred Otto Nier)
Alfred O.C. Nier
FöddAlfred Otto Carl Nier
28 maj 1911[1][2]
Saint Paul, USA
Död16 maj 1994[1] (82 år)
Hennepin County Medical Center, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Minnesota, filosofie doktor, [3][4]
Humboldt Senior High School
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of Minnesota
Lunar and Planetary Institute[5]
Utmärkelser
Arthur L. Day-medaljen (1956)[6]
V. M. Goldschmidt Award (1984)
William Bowie-medaljen (1992)[7]
Medlem av American Physical Society
Redigera Wikidata

Alfred Otto Carl Nier, född 28 maj 1911 i Saint Paul, Minnesota, USA, död 16 maj 1994 i Minneapolis, var en amerikansk fysiker, som innehade Regent's-professuren i fysik vid University of Minnesota. Han banade väg för utvecklingen av masspektrometri[8] och var den förste att använda masspektrometri för att isolera uran-235, som användes för att visa att 235U kunde genomgå fission. Nier utvecklade sektormasspektrometer-konfigurationen, nu känd som Nier-Johnson-geometrin.[9]

Nier invaldes 1980 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.[10]

Nier visade en tidig förmåga inom matematik och vetenskap, i kombination med en fallenhet för hantverk och mekaniskt arbete. Niers föräldrar, invandrare från Tyskland, hade liten utbildning och små ekonomiska resurser, men deras beslutsamhet om sonens utveckling innebar att han kunde studera på det närliggande University of Minnesota. Även om han tog examen i elektroteknik 1931, uppmuntrade bristen på ingenjörsjobb under den stora depressionen honom att börja forskarutbildning i fysik.

Aktiv till slutet av sitt liv dog han i maj 1994, två veckor efter att ha blivit förlamad i en trafikolycka.[8]

Karriär och vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

År 1936 vann Niers spektroskopiska färdigheter honom ett stipendium och betydande anslag vid Harvard University. Hans arbete där ledde till 1938 års publicering av mätningar av den relativa förekomsten av isotoper av uran, mätningar som användes av Fritz Houtermans och Arthur Holmes på 1940-talet för att uppskatta jordens ålder.[11]

Manhattanprojektet

[redigera | redigera wikitext]

Nier återvände till Minnesota 1938 för att komma närmare sina åldrande föräldrar. På begäran av Enrico Fermi producerade Nier 1940, tillsammans med några studenter (bland andra Edward Ney), med en av sina tidiga masspektrografer ett rent prov av uran-235 åt John R. Dunnings team vid Columbia University.[12][13] Samma dag som provet anlände (det hade skickats med US Postal Mail) kunde Dunnings team visa att uran-235 var den isotop som kunde klyvas, snarare än den mer rikligt förekommande uran-238. Bekräftelsen av detta förmodade faktum var ett kritiskt steg i utvecklingen av atombomben.

Från 1943 till 1945 arbetade Nier med Kellex Corporation på Manhattan, New York City med design och utveckling av tillförlitliga och effektiva masspektrografer för användning i Manhattanprojektet för att bygga atombomben under andra världskriget. Under kriget var de flesta av spektrograferna som användes för övervakning av uranseparationen konstruerade av Nier.

Efter kriget återvände han till Minnesota där han arbetade med geokronologi, den övre atmosfären, rymdvetenskap och ädelgaser. Han konstruerade bland annat miniatyrmasspektrometrarna som användes av Vikingalandarna för att undersöka atmosfären på Mars.

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Nier var ledamot av The National Academy of Sciences och utländsk vetenskaplig medlem av Max Planck-sällskapet.

Kratern Nier[14] på planeten Mars och nieriter (små inkluderingar av kiselnitrid i meteoriter) namngavs efter honom. Nierpriset delas årligen ut av Meteoritical Society för att uppmärksamma framstående unga forskare inom meteoritik och nära anslutande områden.[15]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alfred O. C. Nier, 7 februari 2022.
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6vh5rb7, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Yuri Alekseevich Chramov, Aleksandr Achiezer (red.), Физики, 1983, s. 400, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ OCLC-kontrollnummer: 13130080.[källa från Wikidata]
  4. ^ 10.1103/PHYSREV.50.1041.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.lpi.usra.edu , läst: 13 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Geological Society of America.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, pubs.aip.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Hilchey, Tim (19 maj 1994). ”Alfred Nier, 82. Physicist Helped Foster A-Bomb”. The New York Times. https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9E03EEDA1438F93BA25756C0A962958260. Läst 6 augusti 2008. ”Alfred O. C. Nier, a physicist at the University of Minnesota whose early work on lead and uranium isotopes helped determine the age of the earth and usher in the atomic age, died on Monday in Hennepin County Medical Center in Minneapolis. He was 82. He died from injuries suffered in an automobile accident on May 2 near his home in Roseville, Minn., a suburb of St. Paul, said Dr. Edward Ney, an emeritus professor of physics and astronomy at the university.” 
  9. ^ Johnson, W.; Nier, A. (1957). ”Atomic Masses in the Region Xenon to Europium”. Physical Review 105 (3): sid. 1014–1023. doi:10.1103/PhysRev.105.1014. ISSN 0031-899X. 
  10. ^ Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1991. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 1990. sid. 70. ISSN 0302-6558 Libris 3638900 
  11. ^ Lewis, Cheryl (2000). The Dating Game. Cambridge University Press. sid. 202–208. ISBN 9780521893121. https://books.google.com/books?id=d2AZZ3NXuogC 
  12. ^ ”Nier Mass Spectrograph”. National Museum of American History. 1 januari 2010. Arkiverad från originalet den 8 december 2021. https://web.archive.org/web/20211208011742/https://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_334890. Läst 8 december 2021. 
  13. ^ Sullivan, Neil J. (2016). The Prometheus Bomb: The Manhattan Project and Government in the Dark. Lincoln: University of Nebraska Press. sid. 87. ISBN 978-1-61234-815-5. https://books.google.com/books?id=Md4nDwAAQBAJ 
  14. ^ ”Mars Nomenclature: Crater, craters”. Gazetteer of Planetary Nomenclature. USGS: Astrogeology Research Program. http://planetarynames.wr.usgs.gov/jsp/FeatureTypesData2.jsp?systemID=4&bodyID=8&typeID=9&system=Mars&body=Mars&type=Crater,%20craters&sort=AName&show=Fname&show=Lat&show=Long&show=Diam&show=Stat&show=Orig. Läst 16 augusti 2007. 
  15. ^ ”Awards – the Meteoritical Society”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130706215254/http://meteoriticalsociety.org/?page_id=17. Läst 21 december 2014. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]