Alexandru Macedonski
| Alexandru Macedonski | |
 | |
| Född | 14 mars 1854[1][2] Craiova[3][4] |
|---|---|
| Död | 24 november 1920[1][2] (66 år) Bukarest |
| Begravd | Bellu begravningsplats |
| Andra namn | Duna, Luciliu och Sallustiu |
| Medborgare i | Rumänien, Förenade furstendömena Moldavien och Valakiet och Kungariket Rumänien |
| Utbildad vid | Colegiul Național Carol I din Craiova Școala Obedeanu[5]  |
| Sysselsättning | Språkvetare, poet, översättare, journalist, ämbetsman, litteraturkritiker, biograf, författare, dramatiker, manusförfattare |
| Befattning | |
| Prefekt Prefekt, Budjak (1876–1876) | |
| Politiskt parti | |
| Partidul Național Liberal | |
| Barn | Alexis Macedonski (f. 1884) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Alexandru Macedonski, född 14 mars 1854 i Bukarest, död 24 november 1920, var en rumänsk författare. Han följde de litterära strömningarna i Europa, i synnerhet i Frankrike, och genomgick flera faser i sitt författarskap. Hans tidigaste verk är nyromantiska vilket följdes av en socialrealistisk period. Mest känd är han som symbolist och klassicist, inspirerad av den franska författargruppen les parnassiens.[6] Som symbolist var han banbrytande i Rumänien och har tillskrivits att vara den som introducerade rörelsen i landet.[7] Macedonski är främst känd som poet men har också gjort avtryck med prosaverk, som den egensinniga romanen Thalassa från 1915.[6]
Han gjorde sig kontroversiell i sin samtid genom kritiska utfall mot andra poeter, något som kulminerade med ett spefullt epigram om nationalskalden Mihai Eminescu vid dennes död. Sin sista tid i livet var Macedonski sängliggande. Han avled 24 november 1920 medan han inandade ett doftextrakt från rosor.[6]
Macedonski hade ett betydande inflytande på yngre rumänska poeter, särskilt det tidiga 1900-talets modernister, genom sin diktning och de tidskrifter han drev, varav Literatorul var den mest tongivande. Under andra halvan av 1900-talet fick Macedonski och hans verk ett uppsving i status och popularitet, delvis genom att kritikern Adrian Marino skrev flera böcker om honom.[6]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Lyrik
- Prima Verba (1872)
- Poesii (1882)
- Excelsior (1895)
- Flori sacre (1912)
- Poema rondelurilor (1927)
- Prosa
- Dramă banală (1896)
- Cartea de aur (1902)
- Le calvaire de feu (1906)
- Thalassa (1915)
- Nuvele (1923)
- Dramatik
- Moartea lui Dante Alighieri (1916)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 228805, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: macedonski-alexandru.[källa från Wikidata]
- ^ 12 augusti 2015, läs online, läst: 2 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ro.wikipedia.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.tititudorancea.com .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”Macedonski, geniul uitat” (på rumänska). Adevărul. 8 maj 2011. http://adevarul.ro/cultura/istorie/macedonski-geniul-uitat-1_50ba04d57c42d5a663b03128/index.html. Läst 16 juli 2013.
- ^ Porneală, Marinela (13 augusti 2011). ”Macedonski, între rondeluri şi psalmi” (på rumänska). Ziarul Lumina. http://ziarullumina.ro/actualitate-religioasa/macedonski-intre-rondeluri-si-psalmi. Läst 16 juli 2013.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikisource har originalverk som rör Alexandru Macedonski. (rumänska)
Wikimedia Commons har media som rör Alexandru Macedonski.
