Alexander von Fersmann
| Alexander von Fersmann | |
 | |
| Född | 27 oktober 1883 (g.s.)[1] Sankt Petersburg[2] |
|---|---|
| Död | 20 maj 1945[2][3][1] (61 år) Sotji |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Ryska republiken, Sovjetryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetets fakultet för fysik och matematik,  |
| Sysselsättning | Upptäcktsresande, geokemist, mineralog, kemist |
| Arbetsgivare | Geological Institute Moskva bys folkelige universitet[4] Bestuzjevkurserna[5] Moskvauniversitetet (1912–)[6] Fersman Mineralogical Museum (1917–1945)[6] Rysslands Vetenskapsakademi (1926–1929)[6] Kola Science Centre RAS (1930–1945)[6] |
| Föräldrar | Eugen Versman |
| Utmärkelser | |
| Wollastonmedaljen (1943)[7] Leninpriset Arbetets Röda Fanas orden Statliga Stalinpriset | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Alexander von Fersmann, född 8 november 1883, död 20 maj 1945, var en rysk mineralog.
Fersmann blev 1912 professor i mineralogi vid högskolekurserna för kvinnor i Sankt Petersburg och kustos vid vetenskapsakademins mineralogiska museum samt 1921 föreståndare för detta museum och vicepresident för vetenskapsakademin. Fersmann var mycket verksam vid undersökningen av ryska mineral och mineralförekomster, inte minst av ädelstenar, och var en verksam medlem av Kommissionen för utforskande av Rysslands naturliga produktionskrafter. Han ledde de geologiska och mineralogiska undersökningarna av ädelstensförekomsterna i Ural och Transbajkalien samt av radiumförekomsterna i Turkestan.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Jurij Isajev, Чувашская энциклопедия, Tjuvasjskoje knizjnoje izdatelstvo, 2006, ISBN 978-5-7670-1471-2, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ферсман Александр Евгеньевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The A.L. Shanyavsky Moscow City People’s University: at the Beginning of Experimental Biology, vol. 9, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 57-78.[källa från Wikidata]
- ^ E.F. Serova — Planter’s Desert, vol. 9, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 39-53.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] The Soviet Scientist Konstantin Alekseevich Moiseev (1904–1985): Life in Science (On the Basis of the Scientific Archive of the Komi Scientific Center of the Ural Branch of the Russian Academy of Sciences Documents), vol. 10, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 72-94, 10.24411/2076-8176-2018-11977.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]
|