Aleksej Sobolevskij
| Aleksej Sobolevskij | |
 | |
| Född | 26 december 1857 (g.s.)[1] Moskva[2] |
|---|---|
| Död | 24 maj 1929[2][3][4] (71 år) Moskva[2] |
| Begravd | Vagankovokyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetunionen och Sovjetryssland |
| Utbildad vid | Första Moskvagymnasiet, historiska och filologiska fakulteten vid Moskvas universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare, litteraturhistoriker[3], dialektolog, filolog[3] |
| Befattning | |
| Medlem av Riksrådet | |
| Arbetsgivare | Sankt Petersburgs universitet Kejserliga Sankt Petersburg universitetet Kejserliga universitetet Sankt Vladimir Det samfunnsvitenskapelige fakultet for Moskvas Statsuniversitet |
| Politiskt parti | |
| Ryska folkets förbund | |
| Redigera Wikidata | |
'Aleksej Ivanovitj Sobolevskij (ryska: Алексей Иванович Соболевский), född 7 januari 1857 (gamla stilen: 26 december 1856) i Moskva, död där 24 maj 1929, var en rysk språkforskare.
Sobolevskij var professor i ryska språket och litteraturen först vid Kievs universitet och därefter vid Sankt Petersburgs universitet. Han författade Otjerki iz istorii russkago jazyka (Skisser ur det ryska språkets historia, doktorsavhandling, 1884), Lektsii po istorii russkago jazyka (1888; ny upplaga 1891), de för den slaviska fonetiken och morfologin viktiga arbetena Stati po slavjanorusskomu jazyku (1883), Zvuki tserkovno-slavjanskago jazyka (1888) och Obstje-slavjanskija izmjenija zvukov (1889) och värdefulla språkhistoriska uppsatser (varibland om den äldsta ryska litteraturen och om litauiskans och finskans inflytande på ryskan). Han utgav bland annat sju delar "Velikorusskija narodnyja pjesni" (Storryska folkvisor, 1895-1902). Han var ledamot av ryska vetenskapsakademien.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sobolevskij, Aleksej Ivanovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, lavkapisateley.spb.ru .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Соболевский Алексей Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 126226, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
|