Aleksandr Hilferding
| Aleksandr Hilferding | |
 | |
| Född | 2 juli 1831 (g.s.)[1] Warszawa[2] |
|---|---|
| Död | 20 juni 1872 (g.s.)[1] (40 år) Kargopol |
| Begravd | Novodevitjikyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | historiska och filologiska fakulteten vid Moskvas universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare, diplomat, författare, historiker |
| Arbetsgivare | Rysslands geografiska sällskap |
| Föräldrar | Fedor Hilferding |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, tredje klass Sankt Stanislausorden, första klassen Sankt Vladimirs orden, tredje klass | |
| Redigera Wikidata | |
Aleksandr Fjodorovitj Hilferding (ryska: Александр Фёдорович Гильфердинг), född 14 juli (gamla stilen: 2 juli) 1831 i Warszawa, död 2 juli (gamla stilen: 20 juni) 1872, var en rysk slavist.
Hilferding blev 1856 rysk konsul i Bosnien och inträdde 1861 i kanslitjänst samt deltog kraftigt i den polska förvaltningen efter 1863. År 1865 blev han förste president i den första slaviska föreningen i Sankt Petersburg.
Hilferding utvecklade ett mångsidigt författarskap om de slaviska folkens historia och språk, bland annat Ob otnosjenijach jazyka slavjanskago k drugim rodstvennym (1853), Pisma ob istorii serbov i bolgar och Istorija baltijskich slavjan (1854), Bosnien–Hercegovina–Gamla Serbien, på ryska (1859), Les slaves occidentaux, The Polish Question (1864), Slavjanskie narody v Austrii i Turcii, Narodnoje vozroždenie Serbov Lužičan (Sorbernas nationella pånyttfödelse), Razvitie narodnosti u zapadnych slavjan (Nationalitetsutvecklingen hos västslaverna), Ostatki Slavjan na južnom beregu Baltijskogo morja och Vengrija i slavjane. Hans brett anlagda Istorija slavjan blev ofullbordad (1871). Av stort värde är hans samling av 318 episka folkdikter från guvernementet Olonets, "Onežskija byliny" (1873). Hans samlade skrifter utgavs 1868–74 i fyra delar.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hilferding, Aleksandr Fedorovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 20 december 2014.[källa från Wikidata]