Aleksander Zawadski

Aleksander Zawadski
	Aleksander Zawadski
	;
	Ordförande i Polens statsråd
	Tid i befattningen; 20 november 1952–7 augusti 1964
Premiärminister	Bolesław Bierut; Józef Cyrankiewicz
Företrädare	Bolesław Bierut
Efterträdare	Edward Ochab
Född	16 december 1899; Będzin, Kejsardömet Ryssland
Död	7 augusti 1964 (64 år); Warszawa, Folkrepubliken Polen
Gravplats	Powązki militärkyrkogård;
Nationalitet	Polack
Politiskt parti	Polens kommunistiska parti (1923–1942); Polska arbetarpartiet (1942–1948); Polska förenade arbetarpartiet (1948–1964)

Aleksander Zawadski, född 16 december 1899 i Będzin, död 7 augusti 1964 i Warszawa, var en polsk politiker. Han var Polens statschef (ordförande i statsrådet) 1952–64.

Biografi

Zawadski tog efter grundskolestudier ett jobb som gruvarbetare 1913, och flyttade vid första världskrigets utbrott till Tyskland för arbete. 1918 skrev han in sig i den polska armén, och stred i polsk-sovjetiska kriget tills han demobiliserades 1921. Därefter tog han återigen ett arbete i gruvorna utanför Katowice, och blev 1923 medlem i Polens kommunistiska parti. På grund av sina politiska aktiviteter greps han flera gånger av Józef Piłsudskis regim, och tillbringade större delen av 1920- och 1930-talen i fängelse.

Vid andra världskrigets utbrott satt han fängslad i Brest, men frigavs då staden ockuperades av Sovjetunionen efter invasionen av Polen. Efter Nazitysklands invasion av Sovjetunionen stred han för Röda armén, och blev sedan befälhavare i general Berlings polska armé. 1944 blev han medlem i politbyrån i Polska arbetarpartiet, som kom att ersätta det tidigare polska kommunistpartiet; då detta parti tillsammans med Polens socialistiska parti bildat Polska förenade arbetarpartiet 1948 behöll han sin plats i politbyrån.

Han kom efter krigsslutet att inneha en rad högt uppsatta poster i Folkrepubliken Polen, bland annat som vice ordförande i ministerrådet (vice premiärminister) 1949 och 1950–52 och chef för de polska fackföreningarnas centralorganisation (CRZZ) 1949–50. Från 1949 var han ledamot av statsrådet; 1952 blev han dess ordförande, och därmed Polens statschef, efter Bolesław Bierut. Denna post innehade han till sin död 1964.