Hoppa till innehållet

Alectis alexandrina

Från Wikipedia
Alectis alexandrina
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljTaggmakrillfiskar
Carangidae
SläkteAlectis
ArtAlectis alexandrina
Vetenskapligt namn
§ Alectis alexandrina
Auktor(Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)
Utbredning
Synonymer
Hynnis goreensis Cuvier, 1833[2]
Selene goreensis (Cuvier, 1833)[2]
Caranx goreensis (Cuvier, 1833)[2]
Gallichthys aegyptiacus Cuvier, 1833[2]
Scyris alexandrinus (Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)[2]
Vomer alexandrinus (Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)[2]
Alectis alexandrinus (Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)[3]
Scyris alexandrina (Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)[2]
Blepharis alexandrinus (Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)[2]
Caranx alexandrinus (Geoffroy Saint-Hilaire, 1817)[2]
Gallus alexandrinus Geoffroy Saint-Hilaire, 1817[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Alectis alexandrina[4] är en fiskart som först beskrevs av Geoffroy Saint-Hilaire 1817. Alectis alexandrina ingår i släktet Alectis och familjen taggmakrillfiskar.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]

Enstaka exemplar kan vara 70 cm långa från nosens spets till centralpunkten av gaffeln som bildas av stjärtfenans två delar. Fisken har en från sidan sammanpressad kropp och små fjäll som är nästan osynliga. På vissa delar av huvudet och bålen kan fjällen saknas. Alectis alexandrina är främst silverfärgad, ibland med inslag av blått.[7]

Arten förekommer i Medelhavet och i östra Atlanten söderut till Angola. Genom Suezkanalen kan enstaka individer nå norra Röda havet. Alectis alexandrina håller sig vanligen nära kontinentalsockeln där vattnet är upp till 50 meter djupt. Ibland besöks bräckt vatten.[7][1]

Födan utgörs av mindre fiskar och av bläckfiskar.[7]

Fisket på arten är inte hotande för beståndet. I Libanon fångas till exempel bara ungdjur med en längd av cirka 20 cm. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Smith-Vaniz, W.F. & Carpenter, K.E. 2015 Alectis alexandrina . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 25 oktober 2019.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Daget, J. and W.F. Smith-Vaniz (1986) Carangidae., p. 308-322. In J. Daget, J.-P. Gosse and D.F.E. Thys van den Audenaerde (eds.) Check-list of the freshwater fishes of Africa (CLOFFA). ISNB, Brussels; MRAC, Tervuren; and ORSTOM, Paris. Vol. 2.
  3. ^ Bauchot, M.-L. (1987) Poissons osseux., p. 891-1421. In W. Fischer, M.L. Bauchot and M. Schneider (eds.) Fiches FAO d'identification pour les besoins de la pêche. (rev. 1). Méditerranée et mer Noire. Zone de pêche 37. Vol. II. Commission des Communautés Européennes and FAO, Rome.
  4. ^ Robins, C.R., R.M. Bailey, C.E. Bond, J.R. Brooker, E.A. Lachner, R.N. Lea and W.B. Scott (1991) World fishes important to North Americans. Exclusive of species from the continental waters of the United States and Canada., Am. Fish. Soc. Spec. Publ. (21):243 p.
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/alectis+alexandrina/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  7. ^ [a b c] ”Alexandria pompano”. Marine Species Identification Portal. Naturalis Biodiversity Center, Nederländerna. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211020090834/http://species-identification.org/species.php?species_group=fnam&id=1771. Läst 25 oktober 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]