Vitbrynad fulvetta

	Vitbrynad fulvetta; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Papegojnäbbar; Paradoxornithidae
Släkte	Fulvetta
Art	Vitbrynad fulvetta; F. vinipectus
Vetenskapligt namn
	§ Fulvetta vinipectus
Auktor	(Hodgson, 1837)
Synonymer
	Mörkkindad fulvetta; Alcippe vinipectus

Vitbrynad fulvetta^[2] (Fulvetta vinipectus) är en liten asiatisk fågel i familjen papegojnäbbar inom ordningen tättingar.^[3] Den minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och levnadssätt

Vitbrynad fulvetta är en liten tätting med en kroppslängd på endast 11 centimeter. Den liknar i stort rhododendronfulvettan (F. ludlowi) med överlagt brun ovansida med rostfärgade vingar och en svartvit vingpanel. Vitbrynad fulvetta har dock som namnet avslöjar ett brett och långt ögonbrynsstreck. Vidare är undersidan ljusare med ofläckad vitaktig strupe.^[4]

Utbredning och systematik

Vitbrynad fulvetta delas upp i åtta underarter med följande utbredning:^[5]

Fulvetta vinipectus kangrae – Himalaya (Kashmir till nordvästra Uttar Pradesh)
Fulvetta vinipectus vinipectus – bergsskogar i västra och centrala Nepal
Fulvetta vinipectus chumbiensis – bergsskogar i östra Nepal till sydöstra Tibet, Sikkim och Bhutan
Fulvetta vinipectus austeni – bergsskogar i södra Assam (söder om Brahmaputra)
Fulvetta vinipectus ripponi – västra Myanmar (högst belägna delarna av Chin Hills)
Fulvetta vinipectus perstriata – nordöstra Burma (Kachin State) till södra Kina (västra Yunnan)
Fulvetta vinipectus valentinae – norra Vietnam (bergsområdet Fan Si Pan)
Fulvetta vinipectus bieti – södra Kina (Sichuan till nordvästra Yunnan och sydöstra Tibet)

Släktes- och familjetillhörighet

Tidigare behandlades fulvettorna som timalior och placerades i släktet Alcippe, men DNA-studier visar att arterna i Alcippe endast är avlägset släkt med varandra, så pass att de numera placeras i flera olika familjer.^[6]^[7] Fulvettorna är en del av en grupp i övrigt bestående av papegojnäbbarna, den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familjen. Enligt sentida studier^[8] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

Levnadssätt

Vitbrynad fulvetta hittas i bergsskogar över 2300 meters höjd i Himalaya, i Kina till 2000 meter. Den bebor låga buskmarker, en-, björk-, tall- och granskogar samt områden med lågvuxen Salix, ek eller rhododendron. Utanför häckningstid ses den i grupper om upp till 20 individer, ibland tillsammans med andra fågelarter. Födan består nästan uteslutande av insekter, men kan också ta bär och frön.

Häckning

Häckningssäsongen sträcker sig från april till juli i Himalaya, maj–juni i Kina. Det relativt stora och djupa skålformade boet av gräs, bambu, mossa, små rötter, bark och växtfibrer placeras i en buske eller ett bambustånd cirka 0,9 till två meter ovan mark. Däri lägger den två till tre ägg.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentisering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som ganska vanlig.

Namn

Fulvetta är diminutiv av latinska fulvus, "gulbrun", det vill säga "den lilla gulbruna".^[9]

Referenser

Tryckta källor

Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2018 Fulvetta vinipectus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236. [PDF https://www.nrm.se/download/18.2656c41712139f1fb5b80006026/Gelang+e...ZSC+09.pdf Arkiverad 16 mars 2023 hämtat från the Wayback Machine.]
^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356. [PDF http://macroecointern.dk/pdf-reprints/Cai_MPE_2019.pdf]
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vitbrynad fulvetta.
Bilder & media
Wikispecies har information om Fulvetta vinipectus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2018 Fulvetta vinipectus . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[6] Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236. [PDF https://www.nrm.se/download/18.2656c41712139f1fb5b80006026/Gelang+e...ZSC+09.pdf Arkiverad 16 mars 2023 hämtat från the Wayback Machine.]

[7] Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.

[8] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356. [PDF http://macroecointern.dk/pdf-reprints/Cai_MPE_2019.pdf]

[9] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]