Nepalalkippa
| Nepalalkippa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Alkippor Alcippeidae |
| Släkte | Alcippe |
| Art | Nepalalkippa A. nipalensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Alcippe nipalensis | |
| Auktor | (Hodgson, 1837) |
| Synonymer | |
| Nepalfulvetta | |
Nepalalkippa[2] (Alcippe nipalensis) är en asiatisk fågel som numera placeras i den nyligen erkända familjen alkippor inom ordningen tättingar.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Nepalalkippan är en 12,5–13 cm stor, gråhuvad fågel med tydliga längsgående svarta hjässband. Vidare syns vitaktig strupe och en tydlig vit ögonring. I övrigt är fjäderdräkten är brunaktig. Jämfört med ockrabukig alkippa är den slankare och har mindre näbb.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Nepalalkippa delas in i tre underarter med följande utbredning:[5]
- Alcippe nipalensis nipalensis – förekommer i Himalaya, från Nepal till Sikkim, Bhutan och östra Assam
- Alcippe nipalensis commoda – förekommer från Assam (söder och öster om Brahmaputra) till norra Myanmar
- Alcippe nipalensis stanfordi – förekommer i sydvästra Myanmar
Underarten commoda inkluderas ofta i nominatformen.[3]
Släktes- och familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer,[6][7][8] där arterna till Alcippe verkade utgöra systergrupp till fnittertrastarna och fördes till den familjen. Senare genetiska studier[9] har dock visat att de utgör en mycket gammal utvecklingslinje och urskiljs därför av exempelvis tongivande International Ornithological Congress (IOC) till en egen familj, Alcippeidae.[3]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Alcippe nipalensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b c] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
- ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
- ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Alcippe nipalensis.
Wikimedia Commons har media som rör nepalalkippa.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|