Hoppa till innehållet

Aino Aalto

Från Wikipedia
Aino Aalto
Aino Aalto
FöddAino Maria Mandelin
25 januari 1894[1][2][3]
Helsingfors[4][5]
Död13 januari 1949[6][7] (54 år)
Helsingfors[4][8][9]
BegravdSandudds begravningsplats[10]
Medborgare iFinland[11][12][13]
Utbildad vidTekniska högskolan i Helsingfors
SysselsättningArkitekt[14][4][15], formgivare[14][16]
Noterbara verkVilla Mairea och Pemars sanatorium
MakeAlvar Aalto
(g. 1924–1949)[4]
Redigera Wikidata

Aino Maria Marsio-Aalto, ogift Marsio, före 1906 Mandolin, född 25 januari 1894 i Helsingfors, död där 13 januari 1949, var en finländsk arkitekt, formgivare och entreprenör.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Aino Mandolin föddes i Helsingfors och avslutade grundskoleutbildning vid Helsingin Suomalainen Tyttökoulu (Helsingfors finska flickskola) 1913. Samma år inledde hon studier vid Tekniska högskolan i Helsingfors, där hon tog examen som arkitekt 1920. 1920–1923 arbetade hon på Oiva Kallios arkitektkontor i Helsingfors. 1923 flyttade hon till Jyväskylä och började arbeta hos arkitekten Gunnar Achilles Wahlroos. Följande år inledde hon en relation med den unge arkitekten Alvar Aalto, som hade kontor i samma stad. Aino och Alvar Aalto gifte sig den 6 oktober 1924. 1933, efter en avstickare till Åbo, flyttade makarna Aalto sitt då gemensamma kontor till Helsingfors.

I en tävling för Karhula glasbruk vann hon pris för Bölgeblick, som sedan tillverkades av Karhula. Glasserien tillverkad fortfarande, nu under namnet Aino Aalto.

Tidigt i äktenskapet och deras professionella samarbete deltog Aino och Alvar Aalto ofta i arkitekttävlingar med separata bidrag, men med tiden började de göra alla större projekt tillsammans. Arbetet präglades av "absolut jämlikhet"[17]: I ett arkitektoniskt projekt hade Alvar Aalto ofta huvudansvaret för exteriören, medan Aino Aalto ansvarade för interiören och inredning.

Makarna Aalto startade 1935 inredningsfirman Artek tillsammans med Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl, för att sälja av möbler, textilier, glas med mera. Aino Aalto var verkställande direktör för Artek från 1941 fram till sin död 1949.

Artek skulle vara ett "försäljnings- och propagandacenter för den nya bostadsideologin"[18]. 1936 öppnade man en butik i Helsingfors som förutom Aaltos möbler och textilier sålde glasvaror från bland annat Iittala, ett finskt företag som makarna Aalto designade flera produkter för. Enligt Aino och Alvar Aaltos filosofi gick formgivning, konsthantverk och konst hand i hand, och 1937 startade Artek även ett galleri i Helsingfors. Den första utställningen visade marockanska berbermattor, något som Aino Aalto också använde flitigt i sina inredningar. Senare ställde galleriet ut konstnärer som Fernand Léger, Henri Matisse och Paul Gauguin. Bland Aino Aaltos mest spridda möbler för Artek finns stol 615[19].

För att uppmärksamma Finlands 100-årsjubileum producerade Artek 2017 en serie blomkrukor som Aino Aalto designat 1937 för parets hem i Munksnäs i Helsingfors, men som aldrig tidigare tagits i produktion[20].

Till Aino och Alvar Aaltos mest kända projekt hör Villa Mairea utanför Björneborg, uppförd 1937–1939 och idag betraktad som ett av den modernistiska arkitekturens mästerverk.

Aino Aalto är representerad vid bland annat Röhsska museet[21], Nationalmuseum[22], Museum of Modern Art[23], Metropolitan Museum[24] och Victoria and Albert Museum[25]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ DACS-registret, DACS-ID (tidigare): 27d84b8d-aa21-e111-9c2b-000c29604b72, läst: 4 juli 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000066395, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Aino Marsio-Aalto, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4312-1416928956918.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt lexikon för Finland: 1386.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Manufacturers (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6w10j36, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Alvar & Aino Aalto, Google Books (på engelska), Google Böcker, Google Books-ID: glNJAQAAIAAJ, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ iittala Designer Series: Aini Aalto (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ Hautahaku, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 17 februari 2016.[källa från Wikidata]
  12. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 35, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ DACS-ID (tidigare): 27d84b8d-aa21-e111-9c2b-000c29604b72, läst: 4 juli 2020.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] Konstnärslistan (Nationalmuseum), KulturNav-ID: c0028d81-58ac-44b2-9843-a6446f8b0a25c6efd155-8433-4c58-adc9-72db80c6ce50.[källa från Wikidata]
  15. ^ From Cure Chair to "Chaise Longue": Medical Treatment and the Form of the Modern Recliner, JSTOR (på engelska), JSTOR, JSTOR artikel-ID: 1316241.[källa från Wikidata]
  16. ^ Collectie Boijmans Online, läs online, läst: 19 april 2024.[källa från Wikidata]
  17. ^ Valve (3 augusti 2017). ”Artek - Designers - Aino Aalto” (på engelska). Artek. https://www.artek.fi/en/company/designers/aino-aalto. Läst 8 mars 2017. 
  18. ^ ”Midcentury Modernism's Unsung Power Couple” (på amerikansk engelska). Co.Design. 27 april 2016. https://www.fastcodesign.com/3059197/midcentury-modernisms-unsung-power-couple. Läst 8 mars 2017. 
  19. ^ Valve (3 augusti 2017). ”Artek - Products - - CHAIR 615” (på engelska). Artek. Arkiverad från originalet den 8 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170308222014/http://www.artek.fi/products/chairs/49. Läst 8 mars 2017. 
  20. ^ Valve (3 augusti 2017). ”Artek - News & Events - imm cologne: Artek celebrates Finland’s 100th anniversary” (på engelska). Artek. Arkiverad från originalet den 8 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170308223520/http://www.artek.fi/news/pressreleases/689. Läst 8 mars 2017. 
  21. ^ ”Röhsska museet - Museum database - Bölgeblick”. emp-web-35.zetcom.ch. http://emp-web-35.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=27216&viewType=detailView. Läst 14 juli 2021. 
  22. ^ ”Nationalmuseum - Dricksglas ur serien "Bölgeblick"”. emp-web-84.zetcom.ch. http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=35320&viewType=detailView. Läst 14 juli 2021. 
  23. ^ ”Aino Aalto. Tumbler. 1932 - MoMA”. The Museum of Modern Art. https://www.moma.org/collection/works/3573. Läst 14 juli 2021. 
  24. ^ Metropolitan Museum
  25. ^ Museum, Victoria and Albert. ”Bölgeblick - Aalto, Aino - V&A Explore The Collections”. Victoria and Albert Museum: Explore the Collections. https://collections.vam.ac.uk/item/O10091. Läst 14 juli 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aino_Aalto&oldid=56038558”