Agnes Magnell (författare)
| Agnes Magnell | |
 | |
| Född | 9 maj 1848[1] Karlskrona stadsförsamling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 december 1928[1] (80 år) Stockholm |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare[4], illustratör |
| Make | Carl Magnell[2] |
| Barn | Agnes Magnell (f. 1878)[2] Kaju von Koch (f. 1880 och 1880)[2] Gull Magnell (f. 1884) |
| Föräldrar | Johan Robert Peterson |
| Släktingar | Otto Ernberg (syskon) Axel Ernberg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Agnes Magnell, född Peterson 9 maj 1848, död 18 december 1928 i Stockholm,[5] var en svensk författare och illustratör.[6] Hon skrev berättelser till olika barntidningar, såsom Folkskolans Barntidning, och flera av dessa berättelser kom att tryckas och ges ut i bokform.[7]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Magnell växte upp i Karlskrona. Hon var gift med kaptenen Carl Magnell. De var bosatta på en gård i Kolmården. Hon hade fyra döttrar, bland annat konstnären och arkitekten Agnes Magnell och barnboksförfattaren Gull Magnell-Wohlin. Ulla Alm, sedermera Lindström, var hennes dotterdotter, barn till Gull Wohlin.[8]
Under sent 1800-tal började Magnell att måla, i huvudsak blomsterkort som inledningsvis såldes till en bokhandel i Norrköping. Ett bokförlag i Stockholm erbjöd Magnell anställning för att illustrera åt förlaget, förutsatt att hon flyttade till Stockholm. Familjen var dock bosatt i Kolmården, vilket gjorde det svårt att flytta. När en av döttrarna antogs till Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm kunde dock familjen flytta dit, och hon började måla åt bland andra Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Axel Eliasson, anordnare av Barnens dag.[8]
Hon skrev även berättelser till barntidningar under signaturen ”Agneta”, bland annat för tidningarna Linnéa, Förgät mig ej och Folkskolans barntidning samt emellanåt i Idun. Flera av dessa berättelser gavs sedermera ut som tryckta böcker.[8]
Makarna Magnell är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[9]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Mormors sagor, Fosterlandsstiftelsen, 1910
- Mormors berättelse, Fosterlandsstiftelsen, 1915
- Glada minnen från 1850-talets Karlskrona / teckningar av Kaju von Koch, 1928
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 1. 1900–1940, Rabén & Sjögren, 1942, s. 531, läs onlineläs online, läst: 11 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Petersson, Agnes, f. 1848 i Karlskrona Blekinge län, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 28 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Agnes Magnell, Projekt Runeberg (på engelska), läs online, läst: 24 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 19 december 1928, sid. 2 och dödsruna i Svenska Dagbladet, 20 december 1928, sid. 17
- ^ ”Nordic Authors”. runeberg.org. https://runeberg.org/authors/magneagn.html. Läst 1 juli 2020.
- ^ ”LIBRIS - sökning: Agnes Magnell”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Agnes+Magnell&f=simp&spell=true&hist=true&p=1. Läst 1 juli 2020.
- ^ [a b c] Alm-Ekman, Annika (2014). ”Mormor är vårt föredöme”. SläktKuriren (ERNBERG-EHRENBERGSKA SLÄKTFÖRENINGEN). https://ernberginfo.files.wordpress.com/2018/10/slaktkurir-nr-29-201411.pdf.
- ^ Magnell, Agnes och Magnell, Carl Christian på SvenskaGravar.se
|