Aftenposten
| Aftenposten | |
 | |
| Publikationstyp | Dagstidning |
|---|---|
| Grundad | 1860 |
| Land | Norge  |
| Huvudkontor | Biskop Gunnerus gate 14A, Oslo |
| Chefredaktör | Espen Egil Hansen |
| Politisk beteckning | Center–höger |
| Språk | Norska (Riksmål) |
| Upplaga | Morgon 250 179, Kväll 131 089 |
| Format | Tabloid |
| Förlag | Schibsted Norge |
| Huvudägare | Schibsted ASA |
| Alexa-rankning | 5 764 (2019) |
| Utmärkelser | Herman Wildenveys poesipris |
| Webbplats | aftenposten.no |
Aftenposten är en norsk dagstidning som ges ut i Oslo. Aftenposten ägs av Schibstedkoncernen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Aftenposten grundades av Christian Schibsted 14 maj 1860 under namnet Christiania Adresseavis. Aftenposten som 1861 fick sitt nuvarande namn, var till en början opolitisk och lade mest an på nyhetsförmedling, reportage och dylikt, men från 1868 övergick den till konservativt organ och fick som sådant genom sin insats under 1880-talets politiska strider en framskjuten och inflytelserik ställning.[1]
En utmärkt ledare hade Aftenposten i grundarens son, Amandus Schibsted, som var chefredaktör från 1879 till sin död 1913. Han efterträddes av O. Christoffersen (1913–1919) och Th. Diesen (1913–1925), F. Fröisland (1925–2930) och J. Nesse, som 1929 hade blivit politisk redaktör i Aftenposten. Samma år blev C. Huitfeldt chef för nyhetsavdelningen (till 1935), H. Överland för den utrikespolitiska avdelningen och H. Endsjö för den 1926 startade underhållningsbilagan "A-magasinet".[1]
Aftenposten, som utvecklat sig till ett av Norges bäst skötta tidningsföretag, blev under tyska ockupationen av Norge nazifierad i september 1941. Nesse blev arresterad och avsatt, Överland förvisad från Oslo i april 1942 men måste kvarstå som formell redaktör till sin död 1944. Vid Norges befrielse övertogs redaktionen åter av den gamla redaktionsstaben med Nesse och H. J. S. Huitfeldt (dotterson till ovan nämnde Amadeus Schibstedt) som redaktörer och P. Christian Andersen, B. Bunkholdt och H. Rösoch som respektive ledare för nyhets-, utrikes- och kulturavdelning.[1]
Politik
[redigera | redigera wikitext]Före och under andra världskriget var tidningen antikommunistisk. Den tog ställning för den italienska fascismen. Tidningen tog ställning 1933 för det nazistiska maktövertagandet i Tyskland. Detta ledde till att tidningen fick ett uppsving efter att Nasjonal Samling fick makten i samband med den tyska ockupationen. De flesta andra tidningar förbjöds och tidningen införde Rettskrivningen av 1941. Tidningen fick i det närmaste annonsmonopol. Efter kriget betalade tidningen symboliska summor till andra tidningar i skadestånd, den förblev ledande borgerlig tidning.
Under kalla kriget var tidningen proamerikansk. Tidningen har stöttat norskt EU-medlemskap och den norska monarkin.
Utgivning
[redigera | redigera wikitext]Aftenposten ges ut på riksmål, den norska språkform som står närmast danska. Aftenposten utkommer med en morgonutgåva måndag till söndag och en eftermiddagsutgåva, "Aften", tisdag till torsdag.
Tidningens morgonutgåvor har omkring 750 000 läsare vilket gör den till landets näst största tidning efter VG. Söndagsutgåvan har omkring 520 000 läsare. Kvällsutgåvorna har omkring 430 000 läsare[2] och är landets tredje största tidning.
Tidningen delar varje år ut Aftenpostens guldmedalj till den utövare som gjort den bästa idrottsprestationen i norsk idrott.
Politiskt betecknas Aftenposten som "oberoende konservativ" (uavhengig konservativ).[3]
Upplagsstatistik
[redigera | redigera wikitext]Morgonupplagan
[redigera | redigera wikitext]Tall från norska Mediebedriftenes Landsforening 1980 - 2009:
|
|
|
Kvällsupplagan
[redigera | redigera wikitext]Tall från norska Mediebedriftenes Landsforening: 1989 - 2009:
|
|
|
Chefredaktörer
[redigera | redigera wikitext]- Elling Kristoffersen, 1860–1863
- Zacharias Schlytter, 1863–1867
- Johan Magelssen, 1867–1879
- Amandus Schibsted, 1879–1913
- Ola Christofersen, 1913–1919
- Thorstein Diesen, 1913–1925
- Frøis Frøisland, 1919–1930
- Johs. Nesse, 1930–1941
- Haakon Øverland, 1936–1943
- Henry E. Endsjø, 1941–1945
- Johs. Nesse, 1945–1948
- Henrik J. S. Huitfeldt, 1945–1973
- Einar Diesen, 1948–1968
- Herman Smitt Ingebretsen, 1949–1961
- Torolv Kandahl, 1961–1970
- Reidar Lunde, 1970–1978
- Hans Vatne, 1970–1984
- Trygve Ramberg, 1978–1986
- Egil Sundar, 1984–1990
- Andreas Norland, 1989–1993
- Einar Hanseid, 1994–2003
- Hans Erik Matre, 2004–2009
- Hilde Haugsgjerd, 2009–2013
- Espen Egil Hansen, 2013–
Källa: Store norske leksikon
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955. (spalt 298)
- ^ TNS Gallup 2004 Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ NOU 2000:15 "5.1.2.Partipressens oppslutning", www.regjeringen.no, Kultur- og kirkedepartementet. Hämtad 2009-05-02