Hoppa till innehållet

Afghansk-sovjetiska kriget

Från Wikipedia
Afghansk-sovjetiska kriget
Del av Kalla kriget

Mujaheddin, 1987.
Ägde rum 24 december 1979 – 15 februari 1989
Plats Afghanistan
Resultat Genèveavtalen;
Stridande
Sovjetunionen Sovjetunionen
Afghanistan Afghanistans demokratiska republik
Mujaheddin

Stödda av:
Pakistan Pakistan[2][3]
USA USA (Operation Cyclone)
Saudiarabien Saudiarabien
Storbritannien Storbritannien
Kina Kina

Befälhavare och ledare
Sovjetunionen Leonid Brezjnev
Sovjetunionen Jurij Andropov
Sovjetunionen Konstantin Tjernenko
Sovjetunionen Michail Gorbatjov
Sovjetunionen Dmitrij Ustinov
Sovjetunionen Sergej Sokolov
Sovjetunionen Valentin Varennikov
Sovjetunionen Igor Rodionov
Sovjetunionen Boris Gromov
Afghanistan Babrak Karmal
Afghanistan Mohammed Najibullah
Afghanistan Abdul Rashid Dostum
Afghanistan Shahnawaz Tanai
Afghanistan Mohammed Rafie
Ahmad Shah Massoud

Burhanuddin Rabbani
Abdul Haq
Usama bin Ladin
Abdullah Azzam
Ismail Khan
Gulbuddin Hekmatyar
Jalaluddin Haqqani
Mullah Naqib
Abdul Rahim Wardak

Styrka
Sovjetiska trupper:

Afghanska regeringen:

Mujaheddin:

200 000–250 000[6][7][8][9]

Förluster
Sovjet:

14 400 - 25000[10]

  • 9 530 döda i strid[10]
  • 2 386 döda av skador[10]
  • 2 556 döda av sjukdomar och olyckor[10]

53 753 skadade[10]

417 saknade

Afghanska regeringen:
18 000 + [11]

Mujaheddin:

75 000–90 000 döda[12]

Civila:

Omkring 1 miljon[13],
5 miljoner afghanska flyktingar och 2 miljoner internflyktingar,
Omkring 3 miljoner afghaner skadade (mestadels civila)[14]

Afghansk-sovjetiska kriget pågick mellan 1979 och 1989 mellan Sovjetunionen (som stödde den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan) och den afghanska islamiska mujahedinrörelsen. [15]Rebellerna stöddes av USA, som såg det som en del av det kalla kriget. [15]Redan år 1978 inleddes ett uppror mot den sovjetstödda regeringen som tagit makten. Upproret blev bara förvärrat när Sovjetunionen i december 1979 gick in med ett stort antal trupper och ockuperade landet. Som ett resultat av Sovjetunionens sammanbrott, föll regimen i Afghanistan 1992. Dessutom utbröt snart ett nytt inbördeskrig mellan de falanger som besegrat Sovjetarmén.

Bakgrund och invasion

[redigera | redigera wikitext]

I april 1978 erövrade Afghanistans kommunistparti makten genom aprilrevolutionen. De nya makthavarna hade emellertid stora problem med att bekämpa motståndet och 24 december 1979 invaderade sovjetiska styrkor landet. Några dagar innan hade Spetsnaz-trupper (sovjetiska elittrupper) tagit kontrollen över regeringsbyggnader med mera i Kabul och president Amin mördades.

Sovjetunionens viktigaste syfte med interventionen tolkades i väst som att Sovjet snabbt ville krossa gerillan och ersätta Amins regim med en "lydig" marionettregim. Till sovjeternas förvåning visade sig gerillan (Mujaheddin) vara en mycket svårare nöt att knäcka än vad man trott. Striderna mellan gerillan och ockupationsmakten utvecklades snart till ett mycket blodigt krig som hade många likheter med Vietnamkriget. Trots en enorm teknisk överlägsenhet kunde inte över 100 000 sovjetiska marksoldater (räknar man in flygstridskrafter med mera tillkommer tiotusentals man) knäcka motståndet. Stridsmoralen hos gerillan var hög, den hade stort stöd hos civilbefolkningen och precis som i Vietnam passade terrängen i Afghanistan utmärkt för gerillakrigföring.

Hårdnande motstånd

[redigera | redigera wikitext]

Snart började gerillan också få stöd från västländerna med massiva vapenleveranser vilket gjorde mujaheddin allt effektivare. CIA investerade miljardtals dollar på vapen och utbildning av vad man kallade afghanska frihetskämpar. Bland annat fick afghanerna hjälp av CIA med Stinger-robotar för nedskjutning av de sovjetiska Hind-helikoptrarna.[16] Även från andra muslimska länder anslöts sig många frivilliga som också blev tränade av CIA. En av dessa frivilliga var den sedermera ökände Usama bin Ladin.

Kriget rullade vidare utan nämnvärda framgångar för ockupationsmakten samtidigt som protesterna mot Sovjetunionens krig blev allt intensivare internationellt. USA hade redan 1980 valt att bojkotta sommar-OS i Moskva i protest mot invasionen i Afghanistan.

Sovjetunionen "hämnades" i sin tur genom att fyra år senare bojkotta sommar-OS i Los Angeles.

Sovjetiskt uttåg, inbördeskrig

[redigera | redigera wikitext]

Kriget krävde många offer även för angriparen och kostade oerhört mycket pengar. Efter Michail Gorbatjovs makttillträde 1985 och införandet av glasnost växte kritiken även i Sovjetunionen. Gorbatjov försökte snabbt få till en avspänning gentemot västmakterna och då var ett sovjetiskt tillbakadragande från Afghanistan en nödvändighet. 1988 slöts slutligen ett FN-avtal där Sovjetunionen förband sig att lämna landet. Den siste sovjetiske soldaten att lämna Afghanistan var symboliskt nog generalen Boris Gromov. Gromov gick till fots över bron som korsar gränsfloden Amu-Daria den 15 februari 1989.

Kriget fortsatte dock, nu som ett rent inbördeskrig mellan Kabulregimen och gerillan. Moralen hos regeringssoldaterna var dålig, och utan det sovjetiska stödet blev det snabbt klart att man i det långa loppet inte kunde stå emot gerillan. 1992 föll slutligen Kabul och Afghanistankriget var slut.

Detta innebar dock inte att afghanerna fick fred. Gerillan hade aldrig varit en enhetlig rörelse utan sammansatt av en brokig samling grupper. Dessa var i stort sett bara överens om att sovjeterna skulle ut och Kabulregimen störtas och nu fanns inget sammanhållande kitt kvar. Snart utbröt ett nytt inbördeskrig som pågick i ytterligare fyra år och ledde till att talibanerna tog makten 1996.

Sammanfattningsvis visade Afghansk-sovjetiska kriget ännu en gång att en militärt underlägsen gerillarörelse kan besegra en supermakt om kriget utkämpas på gerillans villkor och den har stort stöd från civilbefolkningen. På lång sikt har det amerikanska stödet till Mujaheddin visat sig förödande för USA, då många av al-Qaida-medlemmarna bedöms vara frivilliga veteraner från kriget mot Sovjetunionen.[ifrågasatt uppgift]

Antal dödsoffer

[redigera | redigera wikitext]

Det afghansk-sovjetiska kriget var mycket blodigt och en hänsynslös krigföring orsakade en enorm materiell förödelse och stort lidande för civilbefolkningen. Under de dryga nio år (december 1979 – februari 1989) som Sovjetunionen ockuperade landet beräknas omkring 1 miljoner afghaner omkommit, varav huvuddelen varit civila. Närmare 15 000 sovjetiska soldater fick sätta livet till. Många var under 25 år. Kriget utlöste också en gigantisk flyktingvåg, ca 5 miljoner människor flydde till Iran eller Pakistan.

  1. ^ Borer, Douglas A. (1999) (på engelska). Superpowers defeated: Vietnam and Afghanistan compared. London: Cass. sid. 216. ISBN 0714648515 
  2. ^ ”The Pakistan Taliban - Geopolitical Monitor”. http://www.geopoliticalmonitor.com/the-pakistan-taliban-2489/. 
  3. ^ ”Pakistan's Inter-Services Intelligence(ISI) - South Asia Analysis Group”. Arkiverad från originalet den 13 september 2012. https://web.archive.org/web/20120913194009/http://www.acsa.net/isi/index.html. 
  4. ^ Nyrop, Richard F.; Seekins, Donald M. (januari 1986) (på engelska). Afghanistan: A Country Study. Washington, DC: United States Government Printing Office. sid. XVIII–XXV. http://www.gl.iit.edu/govdocs/afghanistan/Afghanistan-Chapter1.pdf. Läst 15 maj 2011  Arkiverad 3 november 2001 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ http://www.mepc.org/articles-commentary/commentary/lessons-soviet-withdrawal-afghanistan
  6. ^ ”Al Qa'ida's American Connection”. Global-Politics.co.uk. Arkiverad från originalet den 21 november 2011. https://web.archive.org/web/20111121131224/http://www.global-politics.co.uk/issue6/Stahl/. 
  7. ^ ”The Soviet Invasion of Afghanistan - Total War Center Forums”. http://www.twcenter.net/forums/showthread.php?t=182234. 
  8. ^ ”Soviet or the USA the strongest...”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190317112359/http://translate.google.no/translate?js=n&prev=_t&hl=no&ie=UTF-8&layout=2&eotf=1&sl=no&tl=en&u=http%3A%2F%2Fvgd.no%2Fsamfunn%2Fhistorie%2Ftema%2F1582171%2Ftittel%2Fafghanistan-sovjet-eller-usa-sterkeste%2Finnlegg%2F28408954%2F&act=url. 
  9. ^ ”Afghanistan hits Soviet milestone - Army News”. http://www.armytimes.com/news/2010/11/ap-afghanistan-milestone-112610/. 
  10. ^ [a b c d e] ”The Soviet-Afghan War:Breaking the Hammer & Sickle” ( PDF). Veterans of Foreign Wars. Arkiverad från originalet den 17 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100617192449/http://www.vfw.org/resources/levelxmagazine/0203_Soviet-Afghan%20War.pdf. Läst 21 mars 2009. 
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 september 2011. https://web.archive.org/web/20110905161118/http://books.google.es/books?id=k86jifnA3oYC&pg=PA5&dq=osprey+russia+afghanistan&hl=es&ei=Ur2KTPWAFJCbOPqxrYgL&sa=X&oi=book_result&ct=book-thumbnail&resnum=6&ved=0CE4Q6wEwBQ#v=onepage&q&f=false. Läst 30 september 2011. 
  12. ^ Antonio Giustozzi (2000). War, politics and society in Afghanistan, 1978-1992. Hurst. ISBN 1-85065-396-8. http://books.google.es/books?id=Hz5NzJtg48kC&pg=PA115&dq=soviet+afghan+war+safronov&hl=es&ei=83SJTMybMZ6TOPGQ6MAO&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CDkQ6AEwBA#v=onepage&q=soviet%20afghan%20war%20safronov&f=false. ”A tentative estimate for total mujahideen losses in 1980-02 may be in the 150-180,000 range, with maybe half of them killed.” 
  13. ^ ”Death Tolls for the Major Wars and Atrocities of the Twentieth Century”. http://users.erols.com/mwhite28/warstat2.htm#Afghanistan. 
  14. ^ Hilali, A. (2005) (på engelska). US-Pakistan relationship: Soviet invasion of Afghanistan.. Burlington, VT: Ashgate Publishing Co. sid. 198 
  15. ^ [a b] ”So-rummet: Afghansk-Sovjetiska kriget”. So-rummet. 02 januari 2018. https://www.so-rummet.se/kategorier/afghansk-sovjetiska-kriget#. Läst 24 april 2022. 
  16. ^ TV-programmet Tio bästa på Discovery World, avsnitt Tio bästa helikoptrarna