Adolf Mussafia
Adolf Mussafia | |
![]() | |
Född | 15 februari 1835[1][2] Split[2] |
---|---|
Död | 7 juni 1905[1][2] (70 år) Florens[2] |
Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Cisleithanien |
Sysselsättning | Filolog, romanist, professor, politiker |
Befattning | |
Ledamot av herrehuset (1901–) | |
Arbetsgivare | Wiens universitet[2] Österrikiska nationalbiblioteket[2] |
Utmärkelser | |
Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Redigera Wikidata |
Adolf Mussafia, född 15 februari 1835, död 7 juni 1905, var en italiensk romanist.
Mussafia kom 1852 till Wien för att studera medicin men fick mera smak för filologi och skrev 1855 sin första filologiska uppsats. Han blev 1860 extra ordinarie och 1867 ordinarie professor i romanska språk vid Wiens universitet. Som sådan utövade, han, trots ett svårt ryggmärgslidande, en oavlåtlig och särdeles fruktbringande verksamhet både genom undervisning och vetenskaplig produktion. Denna bestod huvudsakligen av mindre avhandlingar och recensioner, alla av stor betydelse.
Bland större verk märks Handschriftliche Studien (1862-70), Studien zu den mittelalterlichen Marienlegenden (1886-91), Zur Präsensbildung im romanischen (1883), flera avhandlingar om norditalienska dialekter, Italienische Sprachlehre (1860, 32:a upplagan 1925). På sin 70-årsdag hyllades Mussafia med en festskrift, Bausteine zur romanischen Philologie.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 375
- ^ [a b] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 115534, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] ”7323”, Handbuch österreichischer Autorinnen und Autoren jüdischer Herkunft, Walter de Gruyter, 22 december 2011, s. 961, ISBN 978-3-11-094900-1, 10.1515/9783110949001, läst: 5 oktober 2022.[källa från Wikidata]