Adolf Fredrik von Willebrand

Adolf Fredrik von Willebrand
Född	24 mars 1766 Lemo socken, Åbo och Björneborgs län
Död	15 februari 1845 Åbo
Medborgare i	Sverige och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Kungliga Akademien i Åbo
Sysselsättning	Politiker, ämbetsman
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1800 (1800–1800) Ledamot av Finlands lantdag (1809–1822) Hovrättspresident för Åbo hovrätt (1822–1832)
Barn	Ernst Carl Adolf von Willebrand (f. 1820)
Föräldrar	Karl Johan von Willebrand
Redigera Wikidata

Adolf Fredrik von Willebrand, född 24 mars 1766 på Suckisberg, Lemo socken, Åbo och Björneborgs län, död 15 februari 1845 i Åbo, var en finländsk friherre och ämbetsman. Han var farbror till Knut Felix von Willebrand.

Willebrand blev student vid akademien i Åbo 1782 och auskultant vid Åbo hovrätt 1784 samt tjänstgjorde sedermera vid nämnda hovrätt och vid generaladjutantsexpeditionen i Stockholm. Han bevistade riksdagen i Norrköping 1800, valdes under riksdagens lopp till ledamot av lagutskottet och av revisionen över banken och Riksgäldskontoret, handhade särskilda andra förtroendeuppdrag samt utnämndes till lagman i Åbo och Björneborgs lagsaga 1805.

Under brytningstiden efter 1808 var Willebrand en av Finlands mera framträdande politiska personligheter. Vid valmötet i Åbo den 1 augusti 1808, där medlemmar av Finska deputationen skulle väljas, protesterade han jämte andra mot det anbefallda valsättet såsom stridande mot de adliga privilegierna. Vid lantdagen i Borgå 1809 föreslogs han av alla fyra stånden till ledamot i regeringskonseljens (sedermera kejserliga senatens för Finland) justitiedepartement, vartill han även samma år utnämndes. År 1814 fick han titeln verkligt statsråd. Han var 1814–1822 ledamot i kommittén för finländska ärendena i Sankt Petersburg och 1822–1832 president i Åbo hovrätt. Han hade 1830 upphöjts i friherrligt stånd.

Källor

• Willebrand, 1. Adolf Fredrik von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)