Adolf Bratt
| Adolf Bratt | |
 | |
| Född | 10 juni 1849 Bro församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 december 1934[2] (85 år) |
| Begravd | Örgryte gamla kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Handlande[1][2] |
| Barn | Arnold Bratt (f. 1888) |
| Släktingar | Claës Bratt (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Bengt Adolf Wilhelm Bratt, född 10 juni 1849 på Brosäter i Bro socken, Värmland, död 18 december 1934 i Göteborg,[3] var en svensk grosshandlare, redare och generalkonsul.[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Föräldrar var kaptenen och godsägaren Carl Mauritz Bratt och Sophia Magdalena Lilliehöök af Gälared och Kolbäck. Fadern hade inte råd att låta sonen Adolf gå den militära banan som han önskat. Det blev förbehållet den äldste sonen Claës. Så efter skolgång vid lyceum i Uppsala 1863, Tekniska skolan i Borås 1864 och Göteborgs handelsinstitut 1868 började han som anställd vid en trävarufirma i Halmstad. Sedan var han anställd hos August Carlsson & Co. i Göteborg som chef för dess kolavdelning och blev bekant med trävaru- och kolbranschen samt rederiverksamhet. Han vistades även tidvis i England.
Den 1 april 1877 inregistrerade Bratt den egna grosshandels- och rederifirman Adolf Bratt & Co,[5] som bedrev importaffärer och rederirörelse.[6] År 1901 blev han turkisk konsul i Göteborg och 1915 generalkonsul. Han innehade ett flertal offentliga och privata uppdrag och var exempelvis ordförande i styrelsen och VD för dotterbolagen Ångfartygs AB Adolf, Nordsjön och Östersjön.
Han inköpte 1886 egendomen Gullringsbo i Lerum, där han under flera decennier bedrev stuterimässig hästuppfödning med ibland upptill fyrtio hästar. Han importerade arbetshästar från England av Clydesdaleras och Ayrshirekor. Hästarna drog kolkärror på vintern och användes i jordbruket om sommaren. Vid dragtävlingar i Göteborg var Bratts Hannoveranare ofta de starkaste och omkring sekelskiftet 1900 var han med och startade hästkapplöpningar vid Partille.
Bratt tilldelades utmärkelserna riddare av Nordstjärneorden, riddare av Vasaorden och Osmanska rikets Meschidie-orden av tredje klass.[7]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Från 1881 var han gift med Gertrud Kjellberg, dotter till grosshandlaren Carl Kjellberg och Ingeborg Arnoldson.[8] Han var far till Arnold Bratt och Gustaf Adolf Bratt och är begravd på Örgryte gamla kyrkogård.[9]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Nordstjärneorden.
Riddare av Vasaorden.
Osmanska rikets Meschidie-orden av tredje klass.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 11 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Emil Kjellberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok (Händelserna 1934), 1935, s. 270, läs onlineläs online, läst: 11 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ universitet, Göteborgs (1938) (på engelska). Acta: Årsskrift. Almqvist and Wiksell. https://books.google.se/books?id=Bn5D0yQcgEAC&q=bengt+adolf+bratt&dq=bengt+adolf+bratt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiG1N-g6trvAhXyiIsKHdHoAKgQ6AEwAnoECAEQAg. Läst 31 mars 2021
- ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Stenkil&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet$Arkiv:&page=2&postid=Arkis+5230104D-9BCA-11D5-BBD1-00D0B73E7A8B. Läst 31 mars 2021.
- ^ ”457 (Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri / Första delen : Göteborgs stad)”. runeberg.org. https://runeberg.org/gbgpg/stad/0457.html. Läst 31 mars 2021.
- ^ Sveriges statskalender. Almqvist & Wiksells. 1921. https://books.google.se/books?id=LXM_AQAAMAAJ&pg=PA201&dq=bengt+adolf+bratt&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjYsYve5trvAhXKpIsKHSGgBUgQ6AEwAHoECAYQAg#v=onepage&q=bengt%20adolf%20bratt&f=false. Läst 31 mars 2021
- ^ Anders Svensson (6 februari 2015). ”Adolf Bratt |”. https://gamlagoteborg.se/2015/02/06/adolf-bratt/. Läst 31 mars 2021.
- ^ ”Ljudguide Örgryte gamla kyrkogård”. Svenska Kyrkan – Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Arkiverad från originalet den 25 december 2017. https://web.archive.org/web/20171225091934/https://www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf/ljudguide-orgryte-gamla-kyrkogard. Läst 24 december 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Brattska handelshus i Göteborg. Jan Kuuse Jannes Snabbtryck: Stockholm 2020
- Bratt från Brattfors - en släktkrönika. Christian Bratt Andrén & Holms Boktryckeri AB: Stockholm 1992
- Släkten Bratt från Brattfors. Helmer Bratt AB Östgötakorrespondentens Boktryckeri: Linköping 1951
- Efter 70 år: en minnesskrift med anledning av Adolf Bratt & Co:s sjuttioårsjubileum. Göteborg: Wezäta. 1947. Libris 1395720
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1902). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 2, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 80-81. Libris 1902902
- Göteborgare 1923: biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. 1923. Libris 1474278
- Svenska släktkalendern. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1917. Libris 3684373